Jämställdhet i staten går framåt men riskerar att tappa fart

– Jämställdhet är en förutsättning för att alla medborgare ska kunna vara en del av demokratin. Myndigheterna, universiteten och högskolorna har uppnått resultat men nu gäller det att fortsätta och förändra de strukturer, normer och attityder som upprätthåller ojämställdhet, säger Lise Tamm, generaldirektör-

Sedan 2020 har 53 myndigheter varit en del av regeringens program för att stärka arbetet med jämställdhet. Deras uppdrag har handlat om jämställdhetsintegrering, som handlar om att ta in ett jämställdhetsperspektiv i all ordinarie planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. 

Samtliga Sveriges högskolor och universitet har också haft uppdraget. Jämställdhetsmyndigheten har utvärderat vad satsningen har gett för resultat.  

– När regeringen tydligt pekar ut riktningen och följer upp resultat får jämställdhetsarbetet genomslag. När sådan styrning saknas uppfattar myndigheter och lärosäten ofta att arbetet är möjligt att prioritera ner, säger Sandra Moberg, utredare. 

Jämställdhetsmyndigheten rekommenderar nu att regeringen permanent reglerar arbetet med jämställdhetsintegrering för alla myndigheter och lärosäten, till exempel genom en förordning.  

Exempel på resultat av jämställdhetsarbetet

Energimyndigheten arbetar med klimat och energi utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Arbetet har bidragit till att synliggöra sociala aspekter i arbetet för en hållbar energiomställning, något som annars ofta präglas av fokus på teknik och system. De har också börjat integrera ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete med krisberedskap.  

Kronofogdemyndigheten har identifierat att de har störst möjlighet att påverka i arbetet mot ekonomiskt våld. De har tagit fram en handledning för arbetet och förändrat sina riktlinjer. När de hanterar skuldsanering tar de hänsyn till hur personens skuld har uppkommit. Erfarenheter av ekonomiskt våld beaktas vid ärenden som rör anstånd med löneutmätning. Detta har gett effekter för utsatta personer.  

Transportstyrelsen har riktat in sitt arbete mot att förändra internationella regelprocesser för att bidra till jämställd krocksäkerhet. Deras arbete har lett till att nya regler tagits fram så att bilindustrin kommer att använda krockdockor som motsvarar olika människokroppar. Tidigare har de krockdockor som använts främst motsvarat mäns kroppar. Ett resultat av förändringen är att både kvinnor och män kommer att skyddas bättre vid olyckor.  

Försvarshögskolan och andra myndigheter har samverkat när det gäller rekrytering. Under programperioden har andelen kvinnor på Officersprogrammet ökat.  

Malmö universitet har i sin polisutbildning arbetat med hur olika former av makt och normer påverkar yrkesutövningen. Utbildningen ger bland annat kunskap om hur sexism, homofobi och rasism kan ta sig uttryck, och hur poliser kan bemöta sådana situationer. Studenter rapporterar att utbildningen har rustat dem för att hantera varierande situationer och möten med människor på ett mer medvetet sätt. Ett återkommande exempel gäller studenter, särskilt män, som uppger att de blivit bättre på att uppmärksamma och förstå sexuella trakasserier. 

Umeå universitet har utvecklat sina rekryteringsprocesser för att bli mer rättssäkra och jämställda. Det har gett resultat, i form av fler kvinnor i vissa befattningar. Insatser har även stöttat kvinnors befordran och bidragit till en jämnare könsfördelning i ledningsuppdrag. Det har också lett till en mer rättvis fördelning av forskningsmedel.   

Ta del av rapporten Tydlig riktning och långsiktighet för större genomslag.