Könsskillnader i betyg minskar – eftersom flickors resultat sjunker

Flickor har sedan länge haft bättre studieresultat i skolan än pojkar men de senaste åren har skillnaderna minskat, trots att det inte satts in några jämställdhetsåtgärder kopplade till studieresultat. Utjämningen beror i stället främst på att flickors meritvärde sjunker.

En tom bänkrad i ett klassrum

– Att jämna ut flickors och pojkars betyg går i linje med regeringens mål om en jämställd utbildning, men det är inte bara positivt eftersom flickorna presterar sämre. Vi ser att stress till följd av förväntningar och prestationskrav slår hårdare mot flickor. Flickor trivs också sämre än pojkar i skolan och upplever större otrygghet, säger Hannah Alvå, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Viktigt satsa på läsförmåga tidigt

Flickors meritvärde i årskurs 9 har minskat med sju poäng från läsåret 2019/20 till läsåret 2024/25, från cirka 236 till 229. Under samma tid har pojkarnas meritvärde ökat med ungefär två poäng, till 213 för läsåret 2024/25. Skolverket har konstaterat att ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen, men att studiemiljön och psykisk hälsa kan ha bidragit. Jämställdhetsmyndighetens har analyserat vilka jämställdhetspolitiska åtgärder som kan behövas och konstaterar att tidiga satsningar på läsförmåga är viktiga för att förbättra pojkarnas studieresultat.

– Regeringen har arbetat med att förbättra läsförståelse, språkutveckling och tillgång till särskilt stöd. Sådana generella åtgärder kan också gynna jämställdheten. Vi bedömer dock att jämställdhetsanalyser behövs för att göra insatserna mer träffsäkra. Till exempel finns det anledning att titta vidare på hur skolan arbetar med särskilt stöd, eftersom fler flickor än pojkar upplever att de inte får det stöd de behöver och 62 procent av eleverna med åtgärdsprogram är pojkar, säger Hannah Alvå.

Läs mer

I Resultatrapporten 2026 redovisar och analyserar vi resultat av åtgärder som regering, myndigheter och andra aktörer har vidtagit för att uppnå delmålet om jämställd utbildning. 

Resultatrapporten 2026: Ojämn styrning ger ojämna resultat

Den svenska jämställdhetspolitikens mål om en jämställd utbildning handlar om att kvinnor och män, eller flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. 

Delmål 3: Jämställd utbildning

Utbildning

Publiceringsdatum: 30 juni 2026

Senast uppdaterad: 30 juni 2026