Så har det gått för #metoo-uppropen som inte är branschanknutna

– Vi på myndigheterna behöver ta till oss de kunskaper och erfarenheter från företrädare för de här uppropen. De har bland annat berättat om brister i bemötandet, vilket vi kan ta med i arbetet mot sexuellt våld, säger Kerstin Kristensen, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Tillsammans med Socialstyrelsen har Jämställdhetsmyndigheten träffat grupperna en gång om året. Några av uppropen är:

• #slutvillkorat, som samlar kvinnor med funktionsnedsättning
• #intedinhora, för flickor och kvinnor som har erfarenhet av prostitution och sexuell exploatering
• #utanskyddsnät, flickor, kvinnor och transpersoner med erfarenhet av droger, kriminalitet och prostitution
• #slådövörattill, för döva och hörselskadade kvinnor och icke-binära.

Två av uppropen har bildat varsin förening, för att kunna driva sina frågor politiskt och för att stötta varandra. Ett av uppropen har skapat en kvinnojour för kvinnor som använder teckenspråk. Uppropet #slutvillkorat är numera inkluderat i verksamheten hos FQ – Forum kvinnor och funktionshinder.

– Metoo var visserligen omvälvande när det kom 2017 och ibland kan det låta som att gnistan falnade, men det blev faktiskt också ett viktigt startskott för långsiktiga förändringar. Genom engagemanget hos människor i de här föreningarna och grupperna kan arbetet mot sexuella trakasserier fortsätta. Det är angeläget, för många av problemen finns tyvärr också kvar, säger Kerstin Kristensen.