2022 års Jämställdhetsundersökning från Jämställdhetsmyndigheten

I 2022 års undersökning har fokus legat på: Attityder till jämställdhet, omsorg, diskriminering och psykisk hälsa. Det övergripande syftet med undersökningen är att samla in statistiskt underlag om kvinnors och mäns attityder till jämställdhet. Totalt har 6570 personer svarat på enkäten.

När det gäller attityder till jämställdhet så visar undersökningen att en stor del av befolkningen tycker att vi lever i ett jämställt samhälle men att det finns könsskillnader. Bland unga män (16-29 år) är det 36 procent som svarar att vi i hög grad lever i ett jämställt samhälle. Motsvarande siffra för unga kvinnor är 10 procent. Kvinnor och män har också olika uppfattning om hur kvinnor framställs i media där 63 procent av kvinnorna tycker att det är vanligt att kvinnor i någon grad framställs sexistiskt. Motsvarande siffra för männen är 45 procent. 44 procent av männen tycker inte att det är vanligt, hos kvinnorna är den siffran 25 procent.

– Även om den generella bilden är att både män och kvinnor i stor utsträckning ser att vi lever i ett jämställt samhälle, så visar undersökningens resultat att det är viktigt med fördjupad kunskap om jämställdheten i specifika delar, där det framgår att det fortfarande kan finnas problem med jämställdheten, säger Peter Vikström, analyschef, på Jämställdhetsmyndigheten.

På omsorgssidan så har fler kvinnor än män omsorgsansvar om någon i sin närhet. Kvinnor mår också i högre utsträckning än män sämre av sitt omsorgsansvar såväl fysiskt som psykiskt. Många män med omsorgsansvar uppger att de aldrig påverkas fysiskt eller psykiskt negativt av detta. Av männen är det 39 procent som uppger att de aldrig blir fysiskt utmattade av sitt omsorgsansvar jämfört med 25 procent av kvinnorna. Av kvinnorna är det 20 procent som uppger att aldrig blir psykiskt utmattade av omsorgsansvaret jämfört med 37 procent av männen.

En större andel av kvinnorna har känt sig diskriminerade på grund av sitt kön jämfört med männen. Men de allra flesta har inte känt sig diskriminerade, varken kvinnor eller män. Det vanligaste stället att uppleva sig diskriminerad på är på arbetsplatser och i offentliga miljöer och det är främst kvinnor som har upplevt sig bli diskriminerade på dessa platser. En stor majoritet av unga kvinnor (16-29 år), 75 procent, har upplevt sig diskriminerade i offentliga miljöer. Totalt har 48 procent av kvinnorna och 17 procent av männen någon gång känt sig diskriminerade på grund av sitt kön i offentliga miljöer.

Män har i högre utsträckning än kvinnor ett gott psykiskt välbefinnande. Tittar man på alla åldrar så är det främst de unga kvinnorna som mår dåligt, men även där har en majoritet ett gott psykiskt välbefinnande. De unga kvinnorna känner sig mest pressade att prestera och det är de som oftast pratar med andra om sina problem. Unga (16-29 år) uppger oftare än de äldre att de inte lever upp till andras förväntningar på deras egen prestation. 28 procent av de unga kvinnorna svarade ofta på den frågan, motsvarande siffra för de unga männen är 18 procent.

– Här kan vi se att kvinnor i genomsnitt upplever sämre psykisk hälsa än män. men vi vet också att män begår självmord i större utsträckning än kvinnor, vilket pekar på behovet av att förebygga psykisk ohälsa på ett jämställt sätt, för både män och kvinnor, säger Peter Vikström.

Fakta Jämställdhetsundersökningen

Under vintern 2022 genomförde Jämställdhetsmyndigheten en undersökning för att mäta attityder till jämställdhet, psykisk hälsa och normer kring kön bland det svenska folket. Undersökningen utfördes av Statistikmyndigheten, SCB, genom en kombinerad pappers- och webbenkät. Insamlingsperioden sträckte sig från 11 januari till 15 mars 2022. Undersökningen vände sig till ett representativt slumpmässigt urval av 20 000 personer folkbokförda i Sverige, 16 år och äldre. Enkäten utgjordes av ett antal påståenden om jämställdhet, om synen på könsnormer, om betalt och obetalt arbete, samt välmående och psykisk ohälsa. Delar av undersökningen bygger på en undersökning av Nielsen m.fl och WHO:s Well Beeing Scale WHO-5.

Svarsfrekvensen var 33 procent, vilket motsvarar 6 570 inkomna svar. Närmare 70 procent svarade via webben. Svarsfrekvensen är generellt högre bland kvinnor än män och ökar med ålder och utbildningsnivå. Högst svarsfrekvens (52 procent) har dock män äldre än 65 år.