Dubbelt så vanligt att ohälsa hindrar kvinnor att engagera sig lokalt jämfört med män
Män och kvinnor engagerar sig i olika frågor, men båda tampas med tidsbrist och familjeansvar som hinder för lokalt engagemang. Ohälsa utgör ett dubbelt så stort hinder för kvinnors engagemang jämfört med mäns. Det visar en ny undersökning som bland annat innefattar 600 lokalpolitiker.
– Vi vet att kvinnor sjukskriver sig från sina arbeten i högre grad än män på grund av psykisk ohälsa. Det skulle även kunna spilla över på fritiden och försvårar för kvinnors engagemang, säger Anna-Karin Berglund, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Jämställdhetsmyndigheten genomför på uppdrag av regeringen en fördjupad studie om hur kvinnors och mäns delaktighet i sina lokalsamhällen ser ut som invånare och förtroendevalda. Projektet bygger på studier av åtta bostadsområden och åtta kommuner från norra till södra Sverige. 671 invånare i bostadsområdena har intervjuats och drygt 600 förtroendevalda i åtta kommuner har svarat på en enkätundersökning.
Studien har ett begränsat urval men resultaten tyder på att kvinnor och män engagerar sig i olika frågor. Män söker sig mer till exempelvis idrottsföreningar och ordenssällskap medan kvinnor främst engagerar sig i kulturföreningar eller i föreningar som driver olika rättvisefrågor.
– Föreningslivet visar sig också vara en inkörsport för många som senare valt att engagera sig politiskt, säger Anna-Karin Berglund.
När det gäller hinder för att engagera sig i sitt lokala samhälle syns den största skillnaden mellan könen i orsaken sjukdom och ohälsa. Familjen och brist på tid är den vanligaste orsaken, både till att människor väljer att inte engagera sig i föreningslivet och till att politiker överväger att avsluta sina uppdrag.
– Medan fler kvinnor än män anger att deras kön hindrar det lokala engagemanget upplever fler män än kvinnor att deras etniska tillhörighet gör det svårare att engagera sig. Att uppleva att olika former av diskriminering försvårar engagemanget är tydligare i förortsområdena. Förorterna sticker även ut på så vis att de boende oftare lyfter fram människor, gemenskap och mångfald som det bästa med sitt område, jämfört med de som bor i tätort eller landsbygd, säger Anna-Karin Berglund.
Fakta: Fördjupad studie om delaktighet och deltagande i den lokala demokratin
Jämställdhetsmyndigheten samarbetar med kommuner och ideella föreningar i syfte att få ökad kunskap om kvinnor och män som aktiva invånare i lokalsamhällen och bostadsområden. Följande bostadsområden ingår i studien.
Förortsområden:
- Rosengård i Malmö stad
- Biskopsgården i Göteborgs stad
- Österängen i Jönköpings kommun
Tätorter utanför kommuncentrum:
- Oskarström i Halmstads kommun
- Järna i Södertälje kommun
Landsbygdsområden:
- Mulseryd i Jönköpings kommun
- Fränsta i Ånge kommun
- Morjärv i Kalix kommun
I den här delen av uppdraget har myndigheten genomfört 671 enskilda intervjuer med invånare i de åtta bostadsområdena. En enkätundersökning har skickats ut till 3 290 förtroendevalda i dessa sju kommuner samt Trelleborgs kommun. 610 personer svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 18 procent.
Kontakt
Publiceringsdatum: 25 januari 2024