Kvinnors organisering (2018:3)

Jämställdhetsmyndigheten har sedan 1 januari 2018 uppdraget att fördela statsbidrag i enlighet med förordningen (2005:1089) om statsbidrag till kvinnors organisering som tidigare fördelades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF). Jämställdhetsmyndigheten ska inom ramen för detta uppdrag årligen lämna en sammanfattande redogörelse för vad bidragen har använts till och, om möjligt, en bedömning av statsbidragets effekter i förhållande till syftena med bidragen. Det följer av 23 § i nämnd förordning.

Syftet med denna rapport är att redovisa och dra slutsatser av beviljade bidrag utifrån förordningen (2005:1089) om statsbidrag till kvinnors organisering som tidigare fördelats av och slutredovisats till MUCF under år 2017. Rapporten är avgränsad till att enbart behandla bidragsmottagarnas egna slutrapporteringar till MUCF.

Denna rapport visar att organisationernas resultat i sin helhet ligger i linje med bidragets syfte. Resultatet visar att det finns en stor variation i de aktiviteter som genomförts med stöd av bidraget. Bland de som fått organisationsbidrag står aktiviteter som kunskapshöjande insatser, opinionsbildning och olika medlemsaktiviteter i fokus.

Organisationer som beviljats verksamhetsbidrag fokuserar på aktiviteter som seminarier, workshops, föreläsningar, konferenser eller mässor samt nätverksbyggande. Statsbidraget beskrivs som en viktig komponent för organisationernas möjlighet till självorganisering, och skapar en trygghet för organisationerna att kunna planera sin verksamhet på längre sikt. Verksamhetsbidraget gör det samtidigt möjligt att genomföra mer avgränsade aktiviteter inom särskilda sakområden.

Organisationsbidraget är en viktig möjliggörare för egen organisering. Verksamhetsbidraget förklaras vara en viktig beståndsdel för att växla upp arbetet genom att satsa på tillfälliga aktiviteter.

Projekt som bedrivits med stöd av statsbidraget har bidragit till statsbidragets syften, genom att främja kvinnors deltagande i demokratiska processer och möjligheter att bevaka sina rättigheter och driva sina krav.

Jämställdhetsmyndigheten ser ett behov av stärkt samverkan med andra statliga myndigheter och civilsamhällets aktörer i det fortsatta arbetet med bidragsgivningen.