Ekonomiskt våld mot äldre personer i Sverige

Ekonomiskt våld mot äldre personer i Sverige är ett allvarligt men ofta osynligt problem. Det ekonomiska våldet kan både vara  en del av ett livslångt våld i nära relationer och uppstå som en konsekvens av att livet förändras till följd av sjukdomar eller att andra beroenden ökar. Våldet utövas främst av partner eller vuxna barn och kan ta formen av att någon kontrollerar pension, konton, e-legitimation, fullmakter eller tvingar den äldre att ta lån, stå för kostnader eller tvingas avstå från vård och omsorg av ekonomiska skäl. Vidare bär ofta äldre kvinnor konsekvenser av ett livslångt våld, till exempel genom låg pension, skulder eller ekonomiskt beroende som gör det svårt att lämna relationen.

Ett centralt resultat är att ekonomiskt våld mot äldre personer kan maskeras som hjälp eller omsorg. När äldre personer blir mer beroende av andra gällande ekonomi, vård eller myndighetskontakter blir gränserna mellan stöd och utnyttjande otydliga. Utmaningar lyfts kring anhörigbehörighet, fullmakter och informell hjälp med ekonomin där systemen ibland bidrar till att risker för ekonomiskt våld ökar. Studien visar vidare att romans- och investeringsbedrägerier är en viktig del av det ekonomiska våldet mot äldre personer. Även om dessa inte alltid passar in i definitioner av våld mot äldre personer eller ekonomiskt våld i nära relationer, får de ofta mycket allvarliga konsekvenser: förlorade livsbesparingar, skam, skuld och förlorad tillit till både sig själv och andra.

Rapporten belyser hur ekonomiskt våld riskerar att upptäckas sent eller inte alls. Skäl till detta är låg kunskap om ekonomiskt våld, att ekonomiskt våld kan vara subtilt och svårdefinierat, att personer känner skam, skuld och lojalitet gentemot den som utsätter dem, samt att yrkesverksamma ofta saknar tid, rutiner, mandat eller trygga samtalsmiljöer för att ställa frågor. Digitalisering och fler telefon- och distanskontakter gör upptäckt svårare, särskilt när det inte går att veta om den äldre talar i enrum.

Denna rapport utgör ett underlag till Jämställdhetsmyndighetens uppdrag att sammanställa och sprida information om ekonomiska aspekter av våld i nära relationer.
Rapporten är skriven av Nathalie Sheerin, Linköpings Universitet, Anna Ryan Bengtsson, Linköpings Universitet, Hanna Mac Innes, Göteborgs Universitet och Johanna Simmons, Linköpings universitet. 
Författarna ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.