Intersektionell analys ökar förståelsen för människors villkor

MFD samlar in data om sina målgrupper utifrån kön, ålder och funktionsförmåga. Utifrån kunskapen ska de göra rätt prioriteringar. Genom att utveckla arbetet med intersektionella analyser vill de få en bättre bild av mångfalden bland personer med olika funktionsnedsättningar för att bedriva ett mer träffsäkert arbete. 

– Om vi skulle beskriva personer med funktionsnedsättning som en enhetlig grupp så bidrar vi till stereotyper och förenklade bilder riskerar att leda till fel insatser, säger Maria Melin, utredare och jämställdhetssamordnare på MFD. 

Utgår från internationell konvention

Sveriges nationella funktionshinderpolitik bygger på konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I konventionen används begreppet universell utformning som innebär att produkter, miljöer, program och tjänster redan från början ska utformas så att det fungerar för så många som möjligt. 

För att leva upp till konventionen involverar alltid MFD organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i sitt arbete, likväl som personer med funktionsnedsättning. Kunskapen som kommer direkt från målgruppen beskrivs som en central pusselbit för myndighetens arbete.  

– I och med vårt arbete med konventionen och aktiv involvering, det vill säga att ta in erfarenheter direkt från personerna det berör, är denna kvalitativa kunskap lika viktig som annan kunskap från forskning eller statistik, förklarar Maria Melin.  

Samlar in kunskap från målgruppen

Myndigheten har bland annat en självselektionspanel, dit de bjuder in personer med funktionsnedsättning att delta. De som har anmäler sig som paneldeltagare får fylla i enkäter fyra gånger per år.  Genom enkäterna får myndigheten kunskap direkt från personer som berörs av frågorna. Det kan exempelvis handla om färdtjänst, arbetsmarknad, hälsa eller föräldraskap.

Resultaten från panelen används exempelvis i de kunskapsunderlag som myndigheten skriver till regeringen och till sina målgrupper, statliga myndigheter, regioner och kommuner. Det finns också möjlighet för andra myndigheter att ställa frågor genom enkäten, i dialog med MFD.  

Vill förbättra analysen ytterligare

I nuläget efterfrågar MFD alltid bakgrundsfaktorerna kön, ålder och typ av funktionsnedsättning. Förhoppningen är att på sikt kunna ställa fler bakgrundsfrågor, för att kunna bryta ner svaren och göra ännu säkrare analyser.  

– Det hjälper oss att ställa frågor om vad som påverkar vad i olika situationer. Är det att personen är kvinna, att hon är ensamstående, att hon har en funktionsnedsättning? Och hur hänger olika sårbarheter och utsattheter ihop? Om man exempelvis inte är delaktig inom ett samhällsområde, är det för att det finns funktionshinder i samhället eller för att funktionsnedsättningen bidrar till låg socioekonomisk status? 

Kön inte alltid mest relevant

Nyligen gjorde myndigheten på regeringens uppdrag en kartläggning kring våldsutsatthet där ett intersektionellt perspektiv varit relevant för att bredda förståelsen för våld.  

– Vårt fördjupningsuppdrag kring heder är ett exempel där vi gjort analyser ur ett maktperspektiv  Vi har bland annat ställt frågan om vad som får störst inverkan, ett patriarkalt förtryck, eller en funktionsmaktordning? 

Hon hänvisar till forskning från Storbritannien som visar att kön är av underordnad betydelse i förhållande till funktionsförmåga när det gäller tvångsäktenskap. Män och kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning utsätts för denna typ av våld i lika hög utsträckning.

Det är inte möjligt att titta på allt alltid, förtydligar Maria Melin, det gäller att förstå vad som är mest relevant att undersöka i en viss situation. 

– Ibland behöver vi också backa tillbaka, och ställa oss frågan om det är något perspektiv vi alltid väljer bort? Är det för att det inte är relevant, eller för att det är svårt, eller finns en maktaspekt där vissa perspektiv väger tyngre och andra missas eller nedprioriteras?  

Brister i nationell statistik 

Behovet av att samla in kvalitativ kunskap direkt från målgruppen förstärks av att flera områden saknar statistik där personer med funktionsnedsättning i olika åldrar och kön går att urskilja. Med fler bakgrundsvariabler minskar antalet personer i varje grupp och då ökar risken att inte kunna göra analyser med signifikant säkerställda resultat. 

– Det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete med att utveckla mer och bättre statistik för att kunna följa levnadsvillkoren för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning inom fler områden, säger Maria Melin.