Sexköpslagen – från kontroversiell lag till internationell modell

Bakgrunden till den utredning som skulle lägga grunden för den svenska sexköpslagen var en växande sexindustri som hade organiserat sig i 70-talets Sverige. Huvudsekreteraren för utredningen, handledaren och författaren Hanna Olsson, var med på konferensen och berättade om hur prostitutionsfrågan utvecklades till att bli en del av samtalet om mäns våld mot kvinnor.

Olsson delade scen med Sven-Axel Månsson, professor i socialt arbete. Han varnade för att fokuset i debatten om prostitution har förflyttats från könsmaktsanalysen till att handla om individen som gör ett självständigt val. Månsson lyfte också fram vikten av kombinationsinsatser i arbetet mot prostitution; att endast arbeta utifrån sexköpslagen räcker inte, den måste förenas med det sociala arbetet.

Kvinnoförbundens centrala roll för lagens födelse

Det var ett stort folkrörelse- och påtryckningsarbete som låg till grund för att sexköpslagen till slut röstades igenom i riksdagen. Kvinnliga politiker försökte övertala sina manliga kollegor att uttala sig positivt om lagen eftersom de antog att fler skulle lyssna då.

– Det är en saga om demokrati, sa Margareta Winberg, tidigare ordförande för S-kvinnor, om sexköpslagen. Hennes parti var först emot lagen, men kvinnoförbundets arbetade ihärdigt med att vända den riktningen och lyckades till slut. Tillsammans med Helena Vilhelmsson, vice ordförande för Centerkvinnorna, och Cecilia Elving, ordförande Liberala kvinnor redogjorde Winberg för den stora roll som kvinnoförbunden spelat och fortfarande spelar i dessa frågor.

Lagens normativa effekt har väckt internationellt intresse

– Om det inte finns någon efterfrågan finns det ingen prostitution, sa jämställdhetsminister Åsa Lindhagen i sitt tal under konferensen och lyfte fram vikten av att lägga skulden där den hör hemma och att arbeta förebyggande.

Hon tackade den feministiska rörelsen för allt det arbete som gjort Sverige till ett av världens mest jämställda länder och lyfte fram sexköpslagen som en särskilt stor vinst. En vinst som har haft en normativ effekt och bromsat efterfrågan i Sverige samtidigt som den växt sig större i jämförbara länder.

Anna Skarhed, före detta justitiekansler, lyfte fördelarna med en aktör (Jämställdhetsmyndigheten) som har ett permanent uppdrag att arbeta med frågorna, något som hennes utredning föreslog redan för tio år sedan. 

Sedan sexköpslagen infördes har den väckt ett stort internationellt intresse. Sju länder har importerat "den svenska modellen", varav Frankrike är ett. På plats på konferensen fanns bland andra Grégoire Théry från CAP (the Coalition for the Abolition of Prostitution) som beskrev hur Frankrike dessutom har lagstiftat om ett flertal rättigheter för offer för människohandel, bland annat rätten till uppehållstillstånd.

Sveriges ambassadör mot människohandel Per-Anders Sunesson jämförde Tyskland, som har legaliserat prostitution, med Sverige och kunde konstatera att det inte har skett några mord på kvinnor i prostitution här sedan sexköpslagen trädde i kraft, jämfört med 70 stycken i Tyskland. Efterfrågan har även gått upp med 30 procent i landet så det finns starka kommersiella intressen emot “den svenska modellen” nu när även Tyskland börjat snegla på Sveriges lag.

Hur går vi vidare?

Deltagarna var överens om att sexköpslagen är en bra grund att stå på, men att den inte räcker till. Mycket mer arbete behöver göras. Förslagen som nämndes var bland annat mer fokus på det förebyggande arbetet. I samband med det lyfte många, inklusive jämställdhetsministern, fram pornografins skadeverkningar och dess kopplingar till prostitution.

En återkommande åsikt var att Sverige borde följa efter Norge och även förbjuda sexköp utomlands då 80 procent av svenskar som köper sex gör det utanför landets gränser. Att Sverige ska titta på hur Frankrike tagit lagen vidare och inkludera ett bredare socialt och ekonomiskt skydd, var ett annat förslag.

Ett flertal deltagare uppmanade Sverige att ta sig an en större ledarroll på den internationella arenan för att driva frågorna framåt då motståndet fortfarande är stort mot vår tolkning av prostitution; att det måste förstås som en del av mäns våld mot kvinnor.

Dagen arrangerades i samarbete med Sveriges ambassadör mot människohandel på Utrikesdepartementet, Plattformen Civila Sverige mot Människohandel, MÄN, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks), Sveriges Kvinnolobby och Unizon.