Steg 4: Hur mäter vi resultat?

4.1 Antaganden om effekter

Det finns inga krav på myndigheter och lärosäten att bevisa faktiska effekter av jämställdhetsarbetet. Däremot behöver ni göra och redovisa välgrundade antaganden om effekter. Att göra kopplingar mellan era prestationer och tänkta effekter är viktigt, eftersom jämställdhetsintegrering ska bidra till en jämställd verksamhet för era målgrupper och bidra till ett jämställt samhälle. Att ta utgångspunkt i tänkta effekter hjälper er att fokusera på rätt saker, i betydelsen sådant som verkligen gör skillnad för målgruppen, i stället för sådant som enkelt låter sig mätas. Som stöd i arbetet kan ni utgå ifrån Ekonomistyrningsverkets modell för verksamhetslogik. Verksamhetslogiken kan användas både i planering och uppföljning av ert arbete. 

4.2 Statskontorets resultatkedja

Ni kan också använda Statskontorets resultatkedja i uppföljningen av arbetet med jämställdhetsintegrering. Genom resultatkedjan kan ni värdera hur långtgående resultat ert arbete lett till.

Definition av de fem stegen i resultatkedjan

1. En aktivitet är en punktinsats som myndigheten genomför under en avgränsad tid, exempelvis en engångsutbildning om jämställdhet eller en översyn av myndighetens styrdokument.
2. En ny eller ändrad produkt kan exempelvis vara att myndigheten kompletterar sin ordinarie introduktionsutbildning med ett moment om jämställdhet, eller att myndigheten tar fram ett nytt styrdokument. Detta resultat är mer beständigt är en aktivitet.
3. Ett nytt eller ändrat arbetssätt kan gälla exempelvis metoder eller organisationsformer. Ett exempel är att myndigheten tillämpar ett nytt styrdokument vilket ger upphov till ändrade arbetssätt.
4. Ett nytt eller förändrat utfall uppstår när myndighetens nya arbetssätt ökar jämställdheten för deras målgrupper. Exempelvis kan ett nytt styrdokument innehålla nya kriterier för hur personalen ska bedöma forskningsansökningar, vilket i sin tur leder till att myndigheten beviljar en högre andel ansökningar från kvinnor än tidigare.
5. En samhällseffekt uppstår när ovanstående förändringar inom myndigheten bidrar till att de jämställdhetspolitiska målen uppfylls i högre utsträckning.

Aktiviteter till vänster är nödvändiga för att lägga grunden och skapa förutsättningar för arbetet men leder inte i sig till effekter för målgruppen. För detta behövs åtgärder av det slag som leder till resultat längre till höger i kedjan. Läs mer i Statskontorets utvärdering av JiM-programmet.

4.3 Indikatorer

En indikator är ett mått som ska representera det som ska följas upp och används för att kunna redovisa eller bedöma måluppfyllelse. Era resultatindikatorer behöver vara könsuppdelade för att ni ska kunna få syn på eventuella skillnader mellan kvinnor och män. Skillnader behöver analyseras och förklaras.

Indikatorer mäter utfall av er verksamhet och inte effekter. För att kunna säga något om effekter behöver det ni mäter genom indikatorer analyseras. Indikatorer kan vara både kvantitativa och kvalitativa. En kvalitativ indikator kan exempelvis vara en beskrivning av ett nuläge, som kan användas för att göra jämförelser.

Ni kan också behöva ta fram indikatorer för att följa utvecklingen av själva arbetet med jämställdhetsintegrering. Indikatorerna tas fram för att följa riktningen i ert arbete och er måluppfyllelse. För att ta fram en indikator är det en fördel om det finns ett tydligt mål och en genomtänkt effektkedja som beskriver antaganden om hur prestationer ska leda till förväntade effekter. 

Att ta fram indikatorer är en process och det är inte alltid som en verksamhet tar fram rätt indikatorer från början. Här kan det vara en fördel att titta på hur andra verksamheter har gjort och om det finns befintliga studier kopplat till området. Läs mer om indikatorer på ESV forum.

Exempel på kvantitativa indikatorer

• Utfallet av resursfördelning utifrån kön.
• Andel professorer anställda vid ett lärosäte som är kvinnor respektive män.

Exempel på kvalitativa indikatorer

• Hur kvinnor och män upplever service och bemötande i en verksamhet
• Förändringar i attityder, beteenden kopplat till jämställdhet utifrån kön

Exempel på indikatorer för lärosäten

Det europeiska institutet för jämställdhet (EIGE) ger exempel på kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Läser mer i EIGE:s verktyg Gender Equality in Academia and Research.

Exempel på kvantitativa indikatorer:

• Andel kvinnor och män i olika anställningskategorier
• Hur många år det tar för kvinnor och män att göra karriär (i olika positioner) i genomsnitt.
• Andel kvinnor och män i beslutfattande positioner inom akademin (exempelvis i styrelser, kommittéer och bedömargrupper)
• Andel kvinnor och män som slutat på lärosätet de senaste fem åren.
• Andelen kvinnor och män som är anställda som forskare
• Hur stor andel av interna och externa forskningsmedel som tilldelas män respektive kvinnor.

Exempel på kvalitativa indikatorer

• Hur och på vilka sätt som jämställdhetsperspektivet förmedlas i lärosätens program och utbildningar.
• Hur kvinnor, män och andra grupper som studerar eller arbetar upplever arbetsmiljö och arbetsvillkor och om det finns skillnader och likheter utifrån kön och andra maktordningar.
• Hur kvinnor, män och andra grupper som studerar eller arbetar upplever möjligheten att förena arbete och föräldraskap, och om det finns skillnader och likheter utifrån kön och andra maktordningar.

Regeringens huvudindikatorer för jämställdhetspolitiken

Regeringen har tagit fram huvudindikatorer för jämställdhetspolitiken som redovisas i budgetpropositionen. Dessa är på en övergripande nivå men kan ge viss vägledning till er när ni utformar mer verksamhetsnära indikatorer.

4.4 Reflektionsfrågor – Att mäta resultat

• Hur kan vi använda verksamhetslogiken respektive resultatkedjan i vår uppföljning?
• På vilka sätt kan vi göra antaganden om effekter när vi följer upp vårt jämställdhetsarbete?
• Är våra resultatindikatorer könsuppdelade, där det är relevant?
• Gör vi jämställdhetsanalyser kopplade till indikatorerna?
• Finns indikatorer framtagna som underlag för att analysera resultat för själva jämställdhetsarbetet?
• Om indikatorer inte finns framtagna, kan vi utveckla indikatorer för att följa vårt arbete?