Övning: En vanlig man
Att förmedla kunskaper om genus behöver göras på sätt så deltagare känner sig berörda. Denna metod fokuserar särskilt på män och maskulinitet.
Region Värmland vill få män att prata om manlighet
Hur är det att vara man? När grät du senast? Har du någon att prata med om sex? Genom satsningen En riktig man vill Region Värmland uppmuntra män att diskutera manlighet, normer och jämställdhet.
Självmord var den vanligaste dödsorsaken bland unga män i Värmland, män stod för det mesta av våldet och misshandeln, män hade en lägre utbildning än kvinnor och tog ut färre föräldradagar.
– Statistiken visade tydligt vilka problem vi måsta ta itu med och med utgångspunkt i den lägesbilden arbetade vi fram kampanjen En riktig man, berättar Marianne Nilsson, jämställdhetsstrateg i Region Värmland.
Göra jämställdhetsfrågorna lätta och begripliga
Kampanjen lanserades i februari 2017 och består av flera delar: fakta, filmer, diskussionsmaterial i form av en samtalslåda med mera, allt samlat på sajten En riktig man. Syftet var att få igång ett samtal kring frågor om manlighet – bland män. Och att ta fram ett material som är lättbegripligt och samtidigt berör och engagerar män.
"Vi ville att kampanjen skulle kännas i hjärtat och magen, men inte vara skuld- och skambeläggande."
– Vi ville inte leta fel eller beskylla någon utan bara berätta om vilka utslag av ojämställdhet som män drabbas av. Samtidigt ville vi erbjuda ett sätt att komma till rätta med det, att män börjar prata med varandra om svåra saker, säger Marianne Nilsson.
Hockeyn som ingång
För att nå ut brett och till personer om inte vanligtvis engagerar sig i frågor om jämställdhet valde Marianne Nilsson med kollegor att ta hjälp av hockeyn. Värmlands största hockeylag Färjestad lockar 7-8 000 åskådare per match och de flesta i publiken är män.
– I de korta pauserna under matcherna visade vi upp filmer bestående av scener med hockeyspelare. Det kunde vara situationer på isen där de bråkar med varandra eller samtal i omklädningsrummet. På olika sätt, och inte sällan med humor, delade de mig sig av tankar och erfarenheter av att vara man.
Marianne Nilsson tror att det är viktigt att lyfta fram bra förebilder och i kampanjmaterialet förekommer personer, inte bara hockeyspelare, med anknytning till Värmland som gjort val i livet som på olika vis bryter mot mansnormerna.
Killmiddagar
För att få igång samtal bland män lanserade kampanjen en samtalslåda med diskussionsfrågor kring manlighet. Upplägget har inspirerats av konceptet killmiddag som organisationen Make Equal jobbat fram. Det är helt enkelt ett upplägg där män samlas och äter och pratar om allt från våld och porr till föräldraskap och ensamhet.
– Samtalsmaterialet nått ut till många olika grupper i samhället: kommunpolitiker, polisen, gymnasieskolor, idrottsrörelsen, företag och pensionärer. Gemensamt är att de alla på något sätt, genom killmiddagar, frukostträffar eller andra sammanhang mötts och diskuterat manlighet. Enbart på lanseringsdagen skedde omkring 60 samtal med 300 deltagare i regionen, säger Marianne Nilsson.
Efter hand utvecklade Region Värmland även en app med samma frågeställningar som samtalslådan och kan användas både individuellt och i grupp. I appen går det också att se vad andra svarat på de olika frågorna. Frågorna har anpassats till två åldersgrupper: yngre än 15 år och äldre än 15 år.
Effekter?
– Vi har inte gjort någon utvärdering än men vi vet att många använder materialet. Bland annat har vi fått rapporter från skolor som arrangerar frukostar med samtalsfrågorna och yrkesverksamma som har sett ett behov på sin egen arbetsplats och testat materialet med gott resultat. Några ambulansförare som haft problem med en machokultur på sin arbetsplats ville testa materialet för att skapa en bättre kultur.
Publiceringsdatum: 6 september 2021
Senast uppdaterad: 29 april 2024
Mer stöd i ditt jämställdhetsarbete
Projekt ska förebygga sexuella trakasserier på mansdominerade arbetsplatser
En nyckelfaktor för att fler kvinnor ska välja att gå in i – och vilja stanna i – mansdominerade branscher är att förebygga risker för sexuella trakasserier och exkluderande organisationskulturer. Med statsbidrag för våldsförebyggande arbete driver Sveriges kvinnoorganisationer det nationella metodutvecklingsprojektet En arbetsplats fri från våld. Syftet är att företag och organisationer ska ta ett samhällsansvar för att förebygga mäns våld mot kvinnor i allmänhet och för att förebygga sexuella trakasserier på den egna arbetsplatsen.
Digital integritet förebygger våld i ungas relationer
De flesta tonåringar växer upp med en smart telefon, och när de inleder sina första relationer sker det inte bara i den fysiska världen utan i allra högsta grad även i den digitala. Men hur ser en schyst relation ut i det digitala livet? Finns det varningstecken på när relationen inte är sund? Nu pågår ett våldsförebyggande projekt där högstadie- och gymnasieelever utbildas i digitalt våld, digital integritet och informationssäkerhet.
Nödvändigt att samhällsanalyser genomsyras av intersektionalitet
Vi på Jämställdhetsmyndigheten tar regelbundet fram analyser och rapporter för att ge en samlad bild av utvecklingen av de jämställdhetspolitiska målen till regeringen. Hälsa är ett komplext område där våra utredare ser nödvändigheten av att göra intersektionella analyser.
Intersektionell analys visar hur kön och funktionsnedsättning samspelar
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, elever och vuxenstuderande oavsett funktionsnedsättning ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Med hjälp av intersektionella analyser anpassas utbildningen efter individers förmågor.
Intersektionell analys ökar förståelsen för människors villkor
Myndigheten för delaktighet (MFD) har i uppdrag att guida samhällsaktörer och främja så att fler människor självständigt ska kunna använda de miljöer, produkter och tjänster som erbjuds. Myndigheten har under flera år arbetat för att utveckla intersektionellt perspektiv i sina analyser.
Så blev Kronofogden en aktör mot ekonomiskt våld
Våld i nära relationer orsakar stort mänskligt lidande och kostar det svenska samhället omkring 43 miljarder årligen. För att upptäcka och stötta den som är utsatt för våld kan myndigheter göra stor skillnad. Kronofogden har infört rutiner för att hjälpa den som är utsatt för våld i nära relation.
Rätt till jämställd utbildning
Ett reflektionsmaterial från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för dig som har ansvar för eller arbetar i förskolan, skolan eller utbildning för vuxna.
Webbstöd för dig som undervisar om våld på universitet och högskolor
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, har tagit fram ett webbstöd för dig som undervisar om våld på universitet och högskolor. Syftet är att underlätta arbetet med att implementera examensmålet om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
Nybro stärker samverkan kring barnfamiljer där det förekommer våld
I Nybro kommun samverkar barn- och vuxenhandläggare i team runt barnfamiljer då det förekommer uppgifter om våld. Arbetssättet har lett till mer samsyn och tryggare insatser – både för barn och våldsutsatta föräldrar.
Enkel mall hjälper vården att uppfylla nya föreskrifter om våld
Region Kalmar har tagit fram en mall som underlättar för vården att uppfylla Socialstyrelsens nya föreskrifter om våld i nära relation. Mallen stödjer verksamheterna att ta fram lokala rutiner, och ger samtidigt en mini-utbildning om vad som är viktigt att tänka på.
Jämställdhet - vad är det och hur uppnår vi det?
Detta är en webbaserad utbildning och ett stöd i jämställdhetsarbetet för handläggare, sakkunniga och andra tjänstepersoner i Linköpings kommun. Innehållet är dock relevant för alla, och materialet kan fungera som inspiration för andra kommuner.
Planera, organisera och följ upp - vägledning för jämställdhetsintegrering i myndigheter
Vägledningen ger en översiktlig introduktion till hur arbete med jämställdhetsintegrering kan planeras, organiseras och följas upp.
Jämställda arbetsplatser med Develoop
Develoop är digital verktygslåda för systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på jämställdhet.
JämKAS Plus
JämKAS Plus är en metod som kan vara till hjälp i arbetet med att göra en konsekvensanalys av ett specifikt könsmönster.
JämKAS Bas
JämKAS Bas är en metod för systematisk jämställdhetsanalys av en verksamhet. JämKAS är en förkortning av Jämställdhet – Kartläggning – Analys – Slutsats. Metoden består av flera delar som inventering, prioritering, kartläggning, analys, åtgärder och uppföljning.
JämKART
JämKART står för JämställdhetsKARTläggning. Metoden kan användas för att ge en snabb överblick av en verksamhets betydelse för jämställdheten och för att underlätta bedömningar av hur långt jämställdhetsarbetet har kommit hittills.