Verksamhetsbidrag för våldsförebyggande arbete

VISST VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE- VAD INNEBÄR DET?

Det formella namnet på bidraget är statsbidrag för visst våldsförebyggande arbete. Det är alltså avgränsat till att omfatta förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck, och prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Våldsförebyggande arbete kan beskrivas på flera olika sätt. I svensk kontext beskrivs ofta det våldsförebyggande arbetet som universellt, selektivt eller indikativt.

Det finns behov av förebyggande insatser som förebygger våld i ungas partnerrelationer och utsatthet för hot och hat på nätet.

Ett barnrättsperspektiv ska genomsyra det våldsförebyggande arbetet, inte minst när det handlar om insatser som syftar till att tidigt upptäcka och motverka våld inom familjen. För insatser som berör unga mellan 13 och 25 år bör ett ungdomsperspektiv beaktas. 

Statsbidraget kan bidra till att utveckla insatser inom alla dessa delar.

Universell prevention

Med universell prevention avses tidigt våldsförebyggande insatser riktade till en stor del av befolkningen för att utmana sådana normer och värderingar som underbygger eller rättfärdigar utövande av våld.

Universella insatser är sådant som når hela samhället och är bra för alla. Exempel är sådant som främjar goda familjerelationer, fullföljd skolgång, att uppleva höga/positiva förväntningar, en meningsfull fritid, sociala relationer, egenmakt, sen alkoholdebut och trygga miljöer. För att ge ett konkret exempel kan det handla om att låta skolor, organisationer och andra aktörer i civilsamhället sprida kunskap om sambandet mellan destruktiva könsnormer och våld.

Selektiv prevention

Med selektiv prevention avses insatser riktade till personer som har en förhöjd risk att använda våld.

Här handlar det om att kompensera för risken som personerna lever i.

Exempel på sådana insatser kan vara terapi, tidig upptäckt av riskbeteende, stödundervisning i skolan, särskilda stödinsatser till föräldrar med särskilda behov, etc. Det är insatser som väger upp om en person har många riskfaktorer omkring sig, som utjämnar och kompenserar för ojämlika livsvillkor.

Dessa insatser når alltså en mindre andel av befolkningen.

Indikativ prevention

Med indikativ prevention avses insatser för personer som utövar våld för att de ska upphöra med detta samt insatser för personer som tidigare har brukat våld för att de inte ska återfalla i ett sådant beteende.

Det här är insatser riktade till personer som behöver samhällets insatser när negativa saker som exempelvis våld, missbruk, psykisk ohälsa redan har uppstått.

Exempel kan vara stödjande mansjourer, behandlingshem, rehabilitering, terapi, men även att bli ställd inför rätta eller få fängelsestraff.

VAD SKA BIDRAGET LEDA TILL?

Regeringens avsikter med statsbidraget framgår av det nationella våldsförebyggande programmet.

Det finns behov av att stärka det våldsförebyggande arbetet på alla tre preventionsnivåer.

Verksamhetsbidraget ska bidra till statsbidragets övergripande syfte att stärka det våldsförebyggande arbetet och att främja utvecklingen av evidensbaserade insatser.

Det finns en rad insatser för våldsförebyggande arbete. Insatserna behöver kompletteras med ett ökat fokus på utvärdering och uppföljning för att kunna avgöra om de är effektiva. Bland annat är det viktigt för att de insatser som har bäst förutsättningar att nå önskade resultat och effekter ska kunna spridas till andra civilsamhällesorganisationer, kommuner och regioner. Det finns därför också behov av ökad samverkan och samordning mellan de aktörer som verkar på området så att framgångsrika arbetssätt kan spridas.

Inom universell prevention finns många civilsamhällesorganisationer som är viktiga aktörer i det tidiga våldsförebyggande arbetet. Det kan till exempel handla om att organisationerna bedriver ett utåtriktat arbete och står för kunskap, kompetens och erfarenheter som är viktiga för utvecklingen av våldsförebyggande verksamhet. Verksamhetsbidraget ska därför kunna bidra till att dessa organisationer kan verka långsiktigt.

Inom selektiv prevention finns ett behov av att utveckla nya insatser gentemot riskgrupper för att utöva våld, samtidigt som fler insatser som redan idag genomförs behöver utvärderas. Ett övergripande mål med bidraget är att få fram och göra evidensbaserade program och verktyg tillgängliga för de verksamheter som kommer i kontakt med personer som har en förhöjd risk att utöva våld.

Inom indikativ prevention finns behov av att utveckla det våldsförebyggande arbetet riktat till personer som utövat våld. Det finns möjligheter till utveckling både inom forskning och praktik på området.

SÅ BEDÖMER VI

För att kunna få bidrag ska verksamheten uppfylla de krav som vi ställer utifrån förordningen (2022:722) om statsbidrag till visst våldsförebyggande arbete.

Enligt förordningen får Jämställdhetsmyndigheten prioritera de ansökningar som vi bedömer har bäst förutsättningar att stärka det våldsförebyggande arbetet och främja utvecklingen av evidensbaserade insatser.

Vi bedömer inkomna ansökningar utifrån bedömningsgrunderna syfte och relevans, kvalitet samt resultat och utfall.

Syfte och relevans

Vi bedömer om:

• Verksamheten bidrar till att stärka det våldsförebyggande arbetet och främja utvecklingen av evidensbaserade insatser.
• Verksamheten genomför utvärdering i samverkan med ett lärosäte.
• Verksamheten har förutsättningar för god spridning av resultaten.
• Verksamheten har möjlighet till samverkan med andra aktörer.
• Valda målgrupper är relevanta för verksamhetens mål och syfte.
• Verksamheten bygger på ett långsiktigt, systemiskt arbetssätt.
  
  

Kvalitet

Vi bedömer om:

• Ansökan är logiskt uppbyggd och förarbete, syfte, mål, delmål, aktiviteter, plan för uppföljning, förväntade resultat och effekter samt budget följer en röd tråd.
• Ansökans faser är väl beskrivna och kvalitativa (bakgrunds-, intressent- och problemanalys, genomförande, uppföljning, utvärdering).
• Det finns en dokumenterad samverkan med andra parter och sektorer utifrån vad som är relevant för verksamheten.
• Verksamheten har en skälig budget.
  
  

Resultat och utfall

Vi bedömer om:

• Verksamhetens förväntade resultat och effekter är relevanta på organisationsnivå och är möjliga att tillämpa på lokal, regional och/eller nationell nivå.
• Verksamhetens resultat kommer att tas tillvara inom organisationen på ett strukturerat sätt.
• Verksamheten har en ändamålsenlig plan för spridning av resultatet utanför den egna organisationen.
  
  

Bedömning av ”att stärka det våldsförebyggande arbetet”

För att bedöma om verksamheten bidrar till att stärka det våldsförebyggande arbetet bedömer vi om:

• Verksamheten kan uppvisa ett pågående arbete där positiva resultat funnits och där statsbidraget kan bidra till att förstärka arbetet ytterligare.
  
  
• Verksamheten har en proaktiv ansats i det våldsförebyggande arbetet. Det innebär att verksamheten ska arbeta för att motverka och förhindra beteenden och attityder som kan leda till våld.
  
  
• Verksamheten har en genusförändrande ansats. Det innebär att verksamheten främjar jämställda relationer mellan flickor och pojkar, kvinnor och män genom att utmana begränsande könsnormer.
  
  
• Verksamheten arbetar för att stärka skyddsfaktorer och motverka riskfaktorer.

Utifrån förordningen prioriterar vi särskilt verksamhet som:

• planerar att genomföra utvärdering i samverkan med ett lärosäte.

Med lärosäte menar vi statliga och ickestatliga lärosäten (ickestatliga är till exempel stiftelser eller privata högskolor) där högre utbildning bedrivs. Utvärderingen ska utgå från, och över tid följa den verksamhet där förändringen sker.  

• har förutsättningar för god spridning av resultaten.

Med det menar vi att det bör finnas en plan för spridning av verksamhetens resultat. I ansökan bör det finnas en tydlig fördelning av ansvar för spridning av resultat över tid. Det bör också finnas tydliga formuleringar kring vilken effekt som verksamheten ska få på längre sikt och vilken samhällsförändring verksamheten förväntas leda till på det våldsförebyggande området.

• har möjlighet till samverkan med andra aktörer.

Vi förordar samverkan mellan flera parter och sektorer utifrån vad som är relevant för verksamheten. Samverkan med andra aktörer ska vara dokumenterad genom en avsiktsförklaring och belagd vid ansökningstillfället. Avsiktsförklaring för samverkansparter ska bifogas ansökan.

Bidraget får inte användas för verksamhet som bedrivs på uppdrag av en kommun eller en region eller för ekonomisk verksamhet som bedrivs av den egna organisationen.

SÅ GRANSKAR VI

Alla organisationer som ansöker om bidrag granskas utifrån de villkor som framgår av förordningen om statsbidrag till visst våldsförebyggande arbete.

Demokratins idéer 

Statsbidraget ska enbart gå till organisationer som respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Statsbidraget ska till exempel inte gå till olagligheter eller till att stötta extrema rörelser, rasism, främlingsfientlighet och diskriminering.

Vi ställer därför krav på att sökande ställer sig bakom principen om alla människors lika värde. Vi granskar att verksamheten bedrivs i enlighet med demokratins idéer. Både syftet med organisationen samt den verksamhet som bedrivs ska vara förenlig med principen om alla människors lika värde och främja demokratin i samhället.

Vi prövar enskilt om organisationen respekterar demokratins idéer. Vi kan komma att begära in ytterligare underlag, ställa kompletterande frågor till organisationen eller granska andra dokument, extern kommunikation eller aktiviteter. Om villkoren för bidraget inte bedöms vara uppfyllda ska ansökan avslås.

Demokratins uppbyggnad

Ideella organisationer som beviljas bidrag måste vara demokratiskt uppbyggda. Vi granskar demokratisk uppbyggnad genom att kontrollera om den organisationen har antagit egna stadgar som reglerar arbetet på ett demokratiskt sätt. Det innebär bland annat att:

• medlemskapet i en organisation är frivilligt.
• medlemmarna har stadgeenlig möjlighet att påverka verksamheten.
• medlemmarna har möjlighet att påverka verksamheten genom att de kan delta på möten och rösta i frågor om ansvarsfrihet, stadgeändring, budget och upplösning.
• medlemmarna utser en styrelse eller motsvarande. Styrelsen eller motsvarande har sedan mandat att ta beslut om verksamheten och förvalta ekonomin mellan årsmötena.
• medlemmarna utser en revisor.
• organisationen är självständig i förhållande till andra organisationer.

Vi tar ställning till om organisationen och verksamheten är demokratiskt uppbyggd genom att särskilt granska följande dokument:

• Stadgar
• Årsmötesprotokoll
• Verksamhetsberättelse
• Övriga styrdokument

Vid behov kan myndigheten även kontrollera andra beslutade dokument eller organisationens officiella kommunikation.

Skulder – så granskar vi

Bidrag får inte lämnas till en förening eller stiftelse som har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller som är i likvidation eller försatt i konkurs. Inför beslut granskar vi alla organisationer genom en rutinkontroll hos Kronofogdemyndigheten.

Arbetsgivarregistrering – så granskar vi

Samtliga bidragsmottagare som beviljas kostnader för löner ska vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket. Vi kontrollerar att bidragsmottagare med lönekostnader är registrerade arbetsgivare genom rutinkontroll hos Skatteverket inför beslut om bidrag samt vid slutredovisning.

Verksamhetsbesök

Jämställdhetsmyndigheten har rätt att besöka, revidera eller utvärdera verksamheter som finansierats med bidrag från oss, som en del av den granskning som sker i vår bidragsgivning.

Under besöken kan vi även komma att begära in kopior av räkenskaper och övrigt underlag som rör hur bidraget har använts inför eller efter besöket.

Om något blir fel eller om vi får in nya uppgifter

Om vi efter att vi har fattat ett beslut om bidrag får information där det ser ut som om att en organisation av någon anledning inte uppfyller förordningarnas krav kan vi inleda en särskild granskning. Sådan information kan komma som tips från allmänheten eller i form av nyhetsrapportering. Vi kontaktar då organisationen och frågar hur de ställer sig till den information som vi har fått in. Vi begär då att få in de underlag som vi behöver för att kunna fatta ett välgrundat beslut.

Myndigheten kan fatta beslut om att:

• inte vidta någon åtgärd, om uppgifterna visade sig inte stämma eller inte var så allvarliga som vi först trodde.
• villkora bidraget eller stoppa utbetalningar.
• kräva tillbaka hela eller delar av det beviljade bidraget.

För att kräva tillbaka ett redan beviljat bidrag är det Jämställdhetsmyndigheten som måste visa att organisationen gjort fel.