Dubbelt så många kvinnor som män uppger ohälsa som hinder för lokalt engagemang

Jämställdhetsmyndigheten genomför på uppdrag av regeringen en fördjupad studie om lokal demokrati som syftar till att bygga mer kunskap om hur kvinnor och mäns delaktighet i sina lokalsamhällen ser ut som invånare och förtroendevalda. Projektet pågår mellan 2022-2024 och bygger på studier och jämförelser mellan åtta bostadsområden och åtta församlingar i kommuner från norra till södra Sverige. 

Materialet visar på att kvinnor och män engagerar sig i olika frågor. Män tyr sig mer till exempelvis idrottsföreningar och ordenssällskap medan kvinnor främst engagerar sig i kulturföreningar eller i föreningar som driver olika rättvisefrågor. Föreningslivet visar sig också vara en inkörsport för många som senare valt att engagera sig politiskt.

På frågan om vad som hindrar invånare att engagera sig i lokalsamhället syns den största skillnaden mellan könen i orsaken sjukdom och ohälsa. Mer än dubbelt så många kvinnor som män svarar att ohälsa är ett hinder för engagemang. 

– Vi vet att kvinnor sjukskriver sig från sina arbeten i högre grad än män på grund av psykisk ohälsa. Det skulle även kunna vara något som spiller över på fritiden och försvårar för kvinnors engagemang. Det återstår att se i sista etappen av uppdraget där vi ska analysera fynden mer på djupet, säger Anna-Karin Berglund, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Tidsbrist och familj är främsta orsaken till att förtroendevalda överväger att avsluta sina politiska uppdrag, det gäller särskilt de politiker med yngre barn, oavsett kön. Även invånare uppger tidsbrist och familj som främsta anledningen till varför de väljer att inte engagera sig i sitt lokalsamhälle, men nästan lika många säger sig inte ha något hinder alls för att engagera sig.

– Det finns outnyttjade resurser för civilsamhället att ta vara på genom att försöka nå de människor som kan tänka sig att bli mer aktiva i samhället, säger Eleonor Björnfot, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Fler män upplever att deras etniska tillhörighet försvårar engagemang

Medan fler kvinnor än män anger kön som hindrande för lokalt engagemang så upplever fler män än kvinnor att deras etniska tillhörighet gör det svårare att engagera sig. Upplevelsen av olika former av diskriminering som försvårande för engagemang är tydligare i förortsområdena. Förorterna sticker även ut i materialet på så vis att fler boende lyfter upp människor, gemenskap och mångfald som det bästa med sitt område i jämförelse med de som bor i tätort eller landsbygd.

Både invånare och förtroendevalda avstår från att dela sina åsikter och delta i samtal på grund av rädsla för hot, trakasserier eller våld. En högre andel kvinnor än män avstår från att uttrycka sina åsikter i sociala medier. Det följer ett mönster som Jämställdhetsmyndigheten har rapporterat om tidigare i rapporten Ett sekel av rösträtt och valbarhet. 

Andelen som avstått från att uttrycka sin åsikt är även högre bland boende i förorter där en femtedel har svarat att de avstått från att göra det, vilket kan jämföras med knappt en tiondel av de intervjuade på landsbygden. Bland förtroendevalda uppger en högre andel män än kvinnor att de blir lyssnade på och får respekt från andra partiers företrädare. 

I sista etappen av uppdraget om Lokal demokrati så kommer orsakerna bakom kvinnors och mäns möjligheter och hinder som aktiva medborgare och som förtroendevalda att undersökas mer ingående. 

– Nu när vi närmar oss slutet kommer det också vara spännande att se hur de olika kommunernas och föreningarnas projekt för att främja ökad jämställdhet och delaktighet utvecklas.

Läs rapporten Jämställdhet i lokalt engagemang och politik