Fortsatta problem med att nå ekonomisk jämställdhet

– I stort sett kvarstår samma ojämställdhetsproblem som tidigare utredningar har visat. Kvinnorna närmar sig när det gäller lönerna, men männen drar ifrån när det gäller inkomst av kapital, till exempel räntor och aktieutdelningar. Totalt finns det ett inkomstgap på omkring 20 procent, säger Eberhard Stüber, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Den rapport om ekonomisk jämställdhet som Jämställdhetsmyndigheten lämnar över till regeringen i dag går igenom vilka möjligheter och villkor kvinnor och män har till att försörja sig. I genomsnitt arbetar kvinnor fortfarande oftare deltid, har mer sjukfrånvaro och tar ut mer föräldraledighet än män gör. Kvinnor har också något lägre löner och mindre inkomst av näringsverksamhet.

– Sedan covid-19 drabbade Sverige har lönerna sjunkit mer för kvinnor än för män, och mest för kvinnorna med lägst inkomster. Pandemin visar också att de kvinnodominerade yrkena inom vård och omsorg påverkas av underbemanning och brister i arbetsmiljön, säger Eberhard Stüber.

Jämställdhetsmyndigheten har särskilt tittat på den offentliga företagsfinansieringen. Rapporten visar att skattemedel för att stödja företagare främst går till mansdominerade branscher och minst till kvinnodominerade branscher. Chansen att få en ansökan om stöd beviljad är större för män än för kvinnor, även i kvinnodominerade branscher.

– De här stödsystemen skulle kunna stödja ett jämställt företagande på ett bättre sätt än i dag, när myndigheter snarare premierar män. Där skillnaden är som störst blir mäns ansökningar beviljade dubbelt så ofta jämfört med kvinnor, säger Eberhard Stüber.

Ta del av rapporten: Ekonomisk jämställdhet - en uppföljning av senare års utveckling av det jämställdhetspolitiska delmålet (2022:2)