Kvinnor och män väljer olika: Det politiska könsgapet inför valet 2026

Att kvinnor och män delvis röstar och tycker olika politiskt är inget nytt. 
Under stora delar av 1900-talet var kvinnor mer benägna än män att rösta på borgerliga och konservativa partier, medan män oftare röstade på socialistiska partier. I dag ser mönstret annorlunda ut. Män befinner sig i genomsnitt längre till höger än kvinnor, medan kvinnor oftare intar liberala positioner i sociokulturella frågor.

Det beskrivs som det moderna könsgapet.
– Det är viktigt att inte tolka könsgapet som att kvinnor och män tycker olika om allting. Men över tid ser vi tydliga skillnader i både partival och vissa värderingar. Det är relevant att följa eftersom kvinnors och mäns politiska deltagande och inflytande är en central jämställdhetsfråga, säger Julia Hugoson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Män har rört sig åt höger

En viktig del av utvecklingen i Sverige är att det växande könsgapet framför allt tycks ha drivits av männens förändrade politiska positioner. Män har rört sig åt höger på den politiska skalan, medan kvinnors genomsnittliga position varit relativt stabil.

I riksdagsvalet 2022 var skillnaden mellan kvinnors och mäns partival större än vid något tidigare val som Svenska Valforskningsprogrammet undersökt.
Skillnaden syntes tydligt mellan de politiska blocken. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet hade en övervikt av kvinnor bland sina väljare. Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna hade en övervikt av män.

För två partier var skillnaden särskilt stor. Socialdemokraterna hade nio procentenheter starkare stöd bland kvinnor än bland män. Sverigedemokraterna hade elva procentenheter starkare stöd bland män än bland kvinnor.

Frågor som män prioriterar var högre på agendan i valet 2022

Könsgapet handlar alltså inte bara om vilket parti människor röstar på eller vilka åsikter de har. Kvinnor och män prioriterar också delvis olika frågor när de väljer parti. Inför valet 2022 var sjukvården den fråga som flest kvinnor angav som mycket viktig för deras partival. Därefter prioriterade kvinnor bland annat skola och utbildning, jämställdhet, social välfärd och äldreomsorg.
Bland män låg lag och ordning högst, följt av energi och kärnkraft. Sjukvården kom på tredje plats.

Samtidigt visade Kantar Publics Mediemätare att lag och ordning, miljö och energi samt migration och integration var tre av de mest framträdande ämnena i valrörelsen fram till slutet av augusti 2022.

Flera av de frågor som fick stort utrymme sammanföll alltså med frågor som män prioriterade högt.

– Makt och inflytande handlar inte bara om vem som sitter i riksdagen eller kommunfullmäktige. Det handlar också om möjligheten att påverka vilka samhällsfrågor som diskuteras och prioriteras. Vilka frågor finns med agendan, inte minst under en valrörelse, är därför mycket relevant ur ett jämställdhetsperspektiv, säger Julia Hugoson.

Stora skillnader bland unga – men bilden förändras

I valet 2022 var skillnaderna i partival störst mellan kvinnor och män i de yngsta väljargrupperna. 
Men det betyder inte att unga kvinnors och mäns politiska positioner är konstanta. En nyligen publicerad opinionsmätning inför valet 2026 visar att unga väljare har rört sig åt vänster under mandatperioden och förändringen är särskilt tydlig bland unga män.

SVT/Verians väljarbarometer visade att unga män i åldern 18–29 år har förflyttat sig politiskt under mandatperioden, med ett lägre stöd för Tidöpartierna än vid mandatperiodens början. I samma mätning har oppositionen ett något starkare stöd bland unga män. Bland unga kvinnor i åldern 18–29 år är stödet för oppositionen fortsatt starkare än bland unga män. Enligt mätningen är unga kvinnor den väljargrupp där oppositionen har starkast stöd.

– Det här är en enskild undersökning inför valet och resultaten behöver därför tolkas med försiktighet. Efter valet kommer vi att kunna säga betydligt mer om hur unga kvinnor och män faktiskt har röstat. Samtidigt ger mätningen en indikation på att partisympatier bland unga män kan vara i förändring, vilket är viktigt att följa över tid, säger Julia Hugoson. 

Samtidigt finns tydliga skillnader mellan unga kvinnors och mäns värderingar. I Valforskningsprogrammets undersökning från 2022 var skillnaden i synen på ett samhälle där makt omfördelas från män till kvinnor drygt 28 procentenheter bland unga, jämfört med omkring 15 procentenheter bland äldre. I synen på ett samhälle som slår vakt om traditionellt svenska värden var skillnaden omkring 25 procentenheter bland unga, jämfört med sex procentenheter bland äldre.

– Könsgapet bland unga handlar alltså inte bara om vilket parti man skulle rösta på i dag. Skillnaderna finns också i synen på jämställdhet och andra värderingsfrågor. Det är därför viktigt att följa både partisympatier och värderingar över tid, säger Julia Hugoson.

Det här är den fjärde delen i Jämställdhetsmyndighetens serie om valet och jämställdhet. I serien har vi belyst representation och villkor i politiken, hot och hat, desinformation och hur kvinnors och mäns politiska prioriteringar hänger samman med makt och inflytande.

Läs de tidigare artiklarna här:

Hur jämställd är demokratin?

Skärpt ansvar för att förebygga hot och hat

Desinformation kan påverka vem som kommer till tals