Delmål 4: Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet handlar om att det ska vara en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ha samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.

Kvinnor gör mer av det obetalda hemarbetet

Kvinnor och män ägnar olika mycket tid åt obetalt arbete i hemmet. Det visar SCB:s undersökning om svenskarnas tidsanvändning. Kvinnor ägnar generellt mer tid åt att laga mat, städa och tvätta samt lägger ner mer tid på omsorg om de egna barnen. Detta är aktiviteter som sker dagligen och kräver mycket tid.

Män ägnar istället mer tid åt förvärvsarbete, underhåll och reparationer av bostaden och fordon. Liknande mönster har SCB även visat i tidigare undersökningar om tidsanvändning. Många av aktiviteterna inom hemmet, så som handla eller trädgårdsarbete, görs i lika hög utsträckning av kvinnor och män. Samma sak gäller för till exempel läxläsning, leka och närvara vid barnens aktiviteter.

Sammantaget är bedömningen att den tid män lägger ner på underhåll och reparationer inte motsvarar den tid kvinnor lägger ner på hushållsarbete. Kvinnor utför alltså mer obetalt hemarbete än män.

Fortsatta skillnader i uttag av föräldradagar

Som en åtgärd för att utjämna skillnader mellan kvinnor och män har fokus framför allt legat på föräldraförsäkringen. Idag är 90 föräldradagar låsta till vardera föräldern. Män är dock fortfarande mindre föräldralediga än kvinnor och använder dock fortfarande föräldraförsäkringen i lägre utsträckning än kvinnor. Efter flera års stagnation skedde en liten förändring mot ett jämnare uttag av föräldradagar 2023. Kvinnor tog ut 69,1 och män 30,9 procent av dagarna. 

Det finns också skillnader mellan olika grupper. De män som tar ut mest jämställt är män som är högutbildade med bra inkomst, är svenskfödda över 25 år och som arbetar inom offentlig sektor. Mäns uttag har ökat över tid, medan kvinnors har minskat, och då för de kvinnor som har möjlighet. Ensamstående kvinnor med låg utbildning och inkomst kan ofta behöva ta ut alla föräldradagar under barnets första år.

Män använder även tillfällig föräldrapenning (vab) i lägre utsträckning än kvinnor. Förutom att kvinnor använder föräldrapenningen i högre utsträckning än män så är de även föräldralediga under längre tid än män. Detta beror på att kvinnor i högre utsträckning än män sprider ut sina dagar med föräldrapenning och är obetalt lediga istället. Detta påverkas också av regelverken i föräldraförsäkringen. I praktiken har mammor och pappor olika förutsättningar att vara föräldralediga eftersom reglerna ser olika ut under de perioder som kvinnor och män väljer att vara lediga.

Omsorgsarbete påverkar kvinnors hälsa och ekonomi

Nästan en femtedel av befolkningen ger regelbundet omsorg till en anhörig. Arbetet med att ge obetald omsorg till äldre eller sjuka anhöriga eller ett barn med funktionsnedsättning är relativt jämnt fördelat mellan könen, men skiljer sig åt när det gäller vilken typ av omsorg. Det är vanligare att kvinnor tar ett övergripande ansvar för det sociala umgänget och för tillsynen, medan männen gör mer praktiska punktinsatser.

De kvinnor som ger mycket omsorg mår också sämre då det påverkar det sociala livet, ekonomin och hälsan. Fler äldre kvinnor än män vårdar sin partner och riskerar att drabbas av ofrivillig ensamhet.

Det betalda och det obetalda omsorgsarbetet påverkar varandra. Kvinnor arbetar oftare deltid än män för att ta hand om barn och äldre. Både kvinnor och män försöker minska yngre barns tid på förskolan men, kvinnor känner till skillnad från män mer stress för att åstadkomma detta. Om äldreomsorgen skärs ner riskerar det obetalda omsorgsarbetet att öka. Graden av hemarbete påverkas också för den som endast erbjuds deltidsarbete.

RUT-avdraget har ökat både kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden genom att minska tiden för städning och annat hushållsarbete. Effekterna på fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och den ekonomiska jämställdheten av RUT-avdraget är dock fortfarande oklara.

Det förändrade omvårdnadsbidraget för barn med funktionsnedsättning har hittills haft en marginell effekt på fördelningen av omsorgen om barn med funktionsnedsättning. Närståendepenningen som kan tas ut vid vård av svårt sjuk anhörig utnyttjas fortfarande främst av kvinnor.

Vad behövs för en jämnare fördelning av hem- och omsorgsarbetet?

Delmålet om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet har länge varit ett eftersatt område när det gäller politiska åtgärder och utvecklingen har i det närmaste stått still. En nationell strategi för anhöriga som vårdare eller som stödjer närstående äldre håller på att tas fram av Socialstyrelsen.

Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram några utvecklingsområden:

• Fortsatt arbete för en jämn fördelning av omsorgen om yngre barn, genom bland annat en ny jämställdhetsbonus.
• Ökade möjligheter för kvinnor med förlossningsskador att få sjukpenning samtidigt som partnern får föräldrapenning och ansvarar för omsorgen av barnet.
• Ett ökat socialförsäkringsskydd för anhöriga som ger omsorg till en äldre förälder eller annan närstående.
• Systematiska datainsamlingar behövs för att följa utvecklingen, bland annat regelbundna tidsanvändningsundersökningar.

En film om jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Filmen är publicerad 2021 och ingår i vår webbutbildning om jämställdhetsintegrering.

Vill du veta mer om fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet?

• Jämställdhetsarbetet tappar styrfart - Resultatrapporten 2024
• Ojämna insatser för jämställdheten, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2023)
• Livspusslet som inte går ihop, rapport från Jämställdhetsmyndigheten (2023)
• Vilka föräldrar använder obetald föräldraledighet? rapport från IFS (2023)
• Fortsatt ojämställt inom anhörigomsorgen, bilaga till rapporten Håll i, håll ut och växla upp från Jämställdhetsmyndigheten (2021)
• Hur används närståendepenningen?, rapport från IFS (2022) 
• Jämställdhetsbonusen ledde till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen, rapport från IFAU (2022)
• Statistik om det obetalda hem- och omsorgsarbetet, SCB
• Statistik och analyser om föräldraförsäkringen, Försäkringskassan
• Pappor som inte använder föräldrapenningen, rapport från IFS (2021)
• Nordisk forskning om obetalt arbete och familjeliv och samband med sjukfrånvaro med psykiatrisk diagnos, forskningsöversikt på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten (2021)
• Anhöriga som vårdare eller stödjer närstående äldre personer (2020) och 
  Anhöriga som vårdar eller stödjer någon de står nära (2021), rapporter från Socialstyrelsen