JämKAS Bas är en metod för systematisk jämställdhetsanalys av en verksamhet. JämKAS är en förkortning av Jämställdhet – Kartläggning – Analys – Slutsats. Metoden består av flera delar som inventering, prioritering, kartläggning, analys, åtgärder och uppföljning.
Gör så här:
Inventering
I den här första delen görs en inventering av verksamheten och hur dessa kan kopplas till jämställdhet och bidra till en ökad sådan. Ta gärna utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen och formulera frågeställningar utifrån dessa, kopplade till er faktiska verksamhet. (Ex. Påverkar er verksamhet kvinnor respektive mäns ekonomi?) Därefter görs en prioritering bland dessa verksamheter, vilken eller vilka som ni väljer att arbeta vidare med. Det handlar om att göra ett strategiskt val av verksamhet ur jämställdhetssynpunkt. Med strategiskt val kan innefattas hur mycket det påverkar, och/eller hur många, hur mycket ni kontrollerar frågan, hur aktuellt det är, etc.
I den här andra delen går ni djupare in på de val av verksamheter ni gjorde i första delen, och ser vidare på kvinnor respektive mäns situation och behov. Se om det finns könsskillnader, och analysera vidare om dessa beror på ojämställdhet. I det här steget behöver ni ha tillgång till både statistik såväl som tidigare undersökningar, samt en kännedom om jämställdhet och genus kopplat till verksamhetsområdet.
I den här delen ser ni vidare på vad en eventuell ojämställdhet får för konsekvenser för kvinnor respektive män, och går vidare till att se på hur verksamheten bör utformas för att bli mer jämställd. Ni listar upp de förändringar som bör göras för att rätta till ojämställdheten, både av er egen verksamhet, men kanske också av andras.
I den här delen preciserar ni de åtgärder som behöver genomföras i verksamheten, hur och när dessa ska göras och av vem. Ni ser även på hur uppföljning och utvärdering ska göras, och hur resultatet kan mätas.
Verktyget JämKAS Bas kommer ursprungligen från JämStöds praktika, metodbok för jämställdhetsintegrering (SOU 2007:15).
Publiceringsdatum: 17 juni 2022
Senast uppdaterad: 11 juni 2024
Under 2024 har Västra Götalandsregionen tagit stora steg för att inkludera våld i nära relationer i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Genom att utbilda chefer och skapa tydliga rutiner vill regionen göra det enklare att identifiera, hantera och stötta medarbetare som utsätts.
Under 2022-23 har HR-experten Therése Svensson lett arbetet med att utveckla Kriminalvårdens förmåga att hantera våld i nära relation hos anställda. Genom kunskap och stöd blir chefer trygga att agera när medarbetare blivit utsatta – eller utsätter andra.
Organisationen ASOV Stockholm skapar trygga och meningsfulla mötesplatser för 300 kvinnor som bor på utsatta och segregerade platser. Att lära sig cykla eller simma, eller anordna träffar för laga mat ihop och prata, stärker kvinnornas känsla av egenmakt, frihet och mod. Istället för att isoleras i hemmet blir de sysselsatta. De löper mindre risk att hamna i kriminalitet och de blir också medvetna om sina rättigheter och vilket stöd som finns att få om de blir utsatta för våld.
I Lund fanns länge en bild av att prostitution och människohandel inte fanns i den egna kommunen. Men nu arbetar kommun, polis och civilsamhälle tillsammans genom metoden Stad till stad.
En nyckelfaktor för att fler kvinnor ska välja att gå in i – och vilja stanna i – mansdominerade branscher är att förebygga risker för sexuella trakasserier och exkluderande organisationskulturer. Med statsbidrag för våldsförebyggande arbete driver Sveriges kvinnoorganisationer det nationella metodutvecklingsprojektet En arbetsplats fri från våld. Syftet är att företag och organisationer ska ta ett samhällsansvar för att förebygga mäns våld mot kvinnor i allmänhet och för att förebygga sexuella trakasserier på den egna arbetsplatsen.
De flesta tonåringar växer upp med en smart telefon, och när de inleder sina första relationer sker det inte bara i den fysiska världen utan i allra högsta grad även i den digitala. Men hur ser en schyst relation ut i det digitala livet? Finns det varningstecken på när relationen inte är sund? Nu pågår ett våldsförebyggande projekt där högstadie- och gymnasieelever utbildas i digitalt våld, digital integritet och informationssäkerhet.
Vi på Jämställdhetsmyndigheten tar regelbundet fram analyser och rapporter för att ge en samlad bild av utvecklingen av de jämställdhetspolitiska målen till regeringen. Hälsa är ett komplext område där våra utredare ser nödvändigheten av att göra intersektionella analyser.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, elever och vuxenstuderande oavsett funktionsnedsättning ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Med hjälp av intersektionella analyser anpassas utbildningen efter individers förmågor.
Myndigheten för delaktighet (MFD) har i uppdrag att guida samhällsaktörer och främja så att fler människor självständigt ska kunna använda de miljöer, produkter och tjänster som erbjuds. Myndigheten har under flera år arbetat för att utveckla intersektionellt perspektiv i sina analyser.
Våld i nära relationer orsakar stort mänskligt lidande och kostar det svenska samhället omkring 43 miljarder årligen. För att upptäcka och stötta den som är utsatt för våld kan myndigheter göra stor skillnad. Kronofogden har infört rutiner för att hjälpa den som är utsatt för våld i nära relation.
Ett reflektionsmaterial från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för dig som har ansvar för eller arbetar i förskolan, skolan eller utbildning för vuxna.
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, har tagit fram ett webbstöd för dig som undervisar om våld på universitet och högskolor. Syftet är att underlätta arbetet med att implementera examensmålet om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
I Nybro kommun samverkar barn- och vuxenhandläggare i team runt barnfamiljer då det förekommer uppgifter om våld. Arbetssättet har lett till mer samsyn och tryggare insatser – både för barn och våldsutsatta föräldrar.
Region Kalmar har tagit fram en mall som underlättar för vården att uppfylla Socialstyrelsens nya föreskrifter om våld i nära relation. Mallen stödjer verksamheterna att ta fram lokala rutiner, och ger samtidigt en mini-utbildning om vad som är viktigt att tänka på.
Detta är en webbaserad utbildning och ett stöd i jämställdhetsarbetet för handläggare, sakkunniga och andra tjänstepersoner i Linköpings kommun. Innehållet är dock relevant för alla, och materialet kan fungera som inspiration för andra kommuner.
Vägledningen ger en översiktlig introduktion till hur arbete med jämställdhetsintegrering kan planeras, organiseras och följas upp.
