Steg 2: Viktiga analyser för ett träffsäkert arbete

För att ett projekt eller en verksamhet ska bidra till verklig förändring behöver ni först skapa en gemensam förståelse för hur ni vill påverka. Därför är det viktigt att avsätta tid för analys innan ni formulerar mål, aktiviteter och arbetssätt i er ansökan. 

De olika analyserna bygger på varandra och hjälper er att belysa frågan ur olika perspektiv: 

  • Bakgrundsanalysen hjälper er att förstå sammanhanget, de strukturer och förutsättningar som påverkar frågan utifrån den kunskap som finns på området som exempelvis statistik, forskning, rapporter mm. 

  • Målgruppsanalysen ger kunskap om de personer eller grupper som berörs, deras behov, erfarenheter av den fråga eller problem ni vill arbeta med. 

  • Intressentanalysen synliggör vilka aktörer som påverkar eller påverkas av arbetet och vilka som kan sprida resultat utanför den egna organisationen. 

  • Problemanalysen fördjupar de viktigaste insikterna från de övriga analyserna för att tydligt beskriva vilket problem ni vill bidra till att lösa, varför det uppstår och vilka konsekvenser det får. 

2.1 Håll analyserna korta och kärnfulla

Korta och kärnfulla analyser skapar goda resultat och effekter för både projekt och verksamheter.

De ska ge er en tillräckligt tydlig bild för att identifiera det problem ni ska arbeta med och för att formulera mål samt planera aktiviteter. Då har ni bra förutsättningar att skapa goda resultat och effekter.  

Tillsammans ger analyserna en helhetsbild för ert arbete och ger er ett underlag för att formulera relevanta mål, välja rätt aktiviteter och göra medvetna prioriteringar. De hjälper också till att synliggöra antaganden, identifiera kunskapsluckor och skapa en gemensam förståelse bland dem som är involverade i arbetet. 

2.2 Ha ett intersektionellt perspektiv

Jämställdhet handlar om kön och om kvinnors och mäns makt, villkor och möjligheter. Samtidigt är kön aldrig den enda faktor som påverkar människors livsvillkor. För att planera verksamhet och projekt på ett träffsäkert sätt behöver ni därför också tillämpa ett intersektionellt perspektiv. 

Maktstrukturer inte är statiska. Det som innebär ett privilegium eller en nackdel i ett sammanhang behöver inte göra det i ett annat.

Ett intersektionellt perspektiv innebär att analysera hur kön samverkar med andra faktorer som påverkar människors förutsättningar, till exempel etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder samt könsidentitet eller könsuttryck. Det kan också handla om socioekonomiska villkor, boendesituation, språk eller andra omständigheter som har betydelse för målgruppens situation. 

En intersektionell analys synliggör att olika grupper kan ha olika villkor, behov och möjligheter. Den handlar inte bara om att identifiera skillnader mellan grupper, utan också om att så långt som möjligt förklara vad skillnaderna kan bero på och hur normer, strukturer och maktordningar påverkar människors livsvillkor. Analysen blir mer träffsäker om den också belyser hur olika maktordningar samverkar. 

En viktig utgångspunkt är att maktstrukturer inte är statiska. Det som innebär ett privilegium eller en nackdel i ett sammanhang behöver inte göra det i ett annat. Analysen behöver därför ta hänsyn till tid, plats och sammanhang. 

En intersektionell analys synliggör att olika grupper kan ha olika villkor, behov och möjligheter.

Vi har tagit fram ett underlag med fakta och frågor som hjälper dig och din verksamhet att göra analyser utifrån ett intersektionellt perspektiv. På så sätt kan du bättre förstå hur olika maktordningar påverkar människors förutsättningar i livet. 

Så här gör du en intersektionell analys 

2.3 Bakgrundsanalys

Det är viktigt att er ansökan är förankrad i den kunskap som redan finns på området. En bakgrundsanalys skapar en kunskapsbaserad grund för hela ansökan. Genom att ta reda på och beskriva vilken kunskap som redan finns på området  skapar ni en förståelse för sammanhanget, de strukturer och förutsättningar som påverkar frågan eller området ni ska arbeta inom. När ni läser in er på den kunskap som redan finns på området kan ni enklare identifiera det problem som ert projekt eller verksamhet ska lösa.  

I bakgrundsanalysen samlar ni kunskap om vilka som berörs av problemet inom den sektor eller område som ni ska arbeta med. Det stärker projektets kvalitet och gör det lättare att argumentera för varför insatsen behövs, hur den skiljer sig från andra insatser och vilken konkret nytta den förväntas skapa. 

Bakgrundsanalysen hjälper er att svara på frågor om vilken kunskap som redan finns på området genom att ringa in relevant kunskapsunderlag (såsom statistik, rapporter, forskning mm) som är relevant för er ansökan och det problem ni ska fokusera på att lösa.  

En metod ni kan använda er av är GAP-analys, som från engelska översätts till klyfta, glipa eller lucka. Den används ofta för att beskriva skillnaden mellan två olika saker och kan hjälpa er att identifiera hur det ser ut nu och hur ni önskar att det ser ut efter ert projekt eller verksamhet är klart.   

  • Hur det ser ut idag (nuläge) 

Vad vet vi om frågan eller området vi ska jobba med idag – och hur vet vi det 

  • Hur det borde se ut (önskat läge)  

Vad vet vi om något saknas i frågan eller området för hur vi önskar det ska se ut – och hur vet vi det? 

  • Vad som saknas (gapet)? 

Vad är det vi behöver göra för att ta oss från nuläge till önskat läge – och hur vet vi det 

Tips!

Hänvisa till källor

Vår erfarenhet är att ni som söker bidrag från oss ofta har god kunskap om det problem eller område ni vill arbeta med. Det framgår dock inte alltid hur kunskapen har tagits fram eller vilka källor den bygger på. Hänvisa därför alltid direkt i ansökan till de underlag ni utgår från, till exempel statistik, rapporter, undersökningar, dialoger eller andra relevanta källor.  

Här har vi samlat alla publikationer från Jämställdhetsmyndigheten. 

Undersök liknande verksamheter

Det kan också vara värdefullt att undersöka liknande verksamheter som pågår eller har genomförts på lokal, regional, nationell eller internationell nivå, till exempel hos andra kommuner, myndigheter, lärosäten, universitet eller civilsamhällesorganisationer. 

Det kan även finnas resultat och erfarenheter från tidigare projekt eller liknande verksamheter som vi har finansierat och som ni kan använda som kunskapsunderlag. 

2.4 Målgruppsanalys

Det är viktigt att er ansökan är förankrad i de behov er målgrupp har och att de involveras genom hela processen. En tydlig målgruppsanalys skapar en viktig grund för hela projektet eller verksamheten.  

Det är också viktigt att beskriva hur målgruppen ska involveras under projektet- eller verksamhetens genomförande för att säkerställa relevans och långsiktig förändring.  

I målgruppanalysen samlar ni inte bara kunskap om er målgrupp och hur ni når den – utan också vilka behov målgruppen har av ert projekt eller verksamhet. Det kan ske genom direkta dialoger, enkäter eller andra medskapande aktiviteter tillsammans med målgruppen. Delaktighet ökar både kvaliteten och legitimiteten i arbetet och bidrar också till fler långsiktigt hållbara projekt Ju större inflytande målgruppen har i ert projekt eller verksamhet desto bättre blir resultatet. 

Några sätt att göra målgruppen delaktig är till exempel att: 

  • skapa referensgrupper där målgruppen finns representerad 

  • involvera målgruppen i styrgrupper eller andra forum för beslut och uppföljning 

  • anställa personer från målgruppen i projektet 

Dessa frågor kan ni ställa innan ni tar kontakt med er målgrupp:  

  • Har vi kontakt med den målgrupp vi ska arbeta med? 

  • Om inte, hur ska vi nå den målgrupp vi vill arbeta med? 

Exempel på frågor att ställa tillsammans med målgruppen: 

  • Hur ser målgruppens behov av projektet eller verksamheten ut? 

  • Vilka förändringar eller insatser efterfrågar målgruppen? 

  • Vad är ett lyckat resultat ur målgruppens perspektiv? 

  • Hur kan målgruppen göras delaktig på ett meningsfullt sätt? 

  • Vilka andra aktörer är viktiga att involvera för att möta målgruppens behov? 

  • Finns det grupper vars rättigheter, möjligheter eller deltagande riskerar att begränsas, och hur kan det förebyggas? 

Tips!

Var realistiska om hur ni kan nå målgruppen

Vår erfarenhet är att det ofta är lätt att underskatta hur svårt det kan vara att nå vissa målgrupper. Ni behöver därför ha en tydlig plan för hur ni faktiskt ska få kontakt med den målgrupp ni vill arbeta med. 

Ett projekt kan till exempel rikta sig till barn i förskolan och utgå från att skolor eller förskolor enkelt kommer att vilja delta. I praktiken kan det dock vara svårt att få tillträde utan upparbetade kontakter eller en tydlig strategi för samverkan med de verksamheter ni vill nå. 

Beskriv därför både vilka nätverk och kontakter ni redan har, och hur ni planerar att etablera nya kontakter. Det är viktigt för att visa att ni har realistiska förutsättningar att nå den målgrupp som projektet eller verksamheten riktar sig till. 

2.5 Intressentanalys

Er ansökan behöver tydligt beskriva vilka som har intresse i projektet eller verksamheten, eller i de resultat ni vill uppnå, och hur ni planerar att nå och involvera dem. En intressentanalys är ett viktigt underlag för detta. Den hjälper er att identifiera vilka aktörer som är viktiga för genomförandet, resultaten och den fortsatta spridningen av arbetet. 

Det är också viktigt att beskriva hur olika intressenter ska involveras, så att resultaten och effekterna kan tas till vara och leva vidare efter att projektet eller verksamheten har avslutats. 

I intressentanalysen samlar ni kunskap om vilka aktörer som berörs av projektet eller verksamheten, vilka som kan påverka genomförandet och vilka som är viktiga för att sprida eller använda resultaten. Det kan till exempel handla om drivande aktörer, beslutsfattare, myndigheter, kommunala verksamheter eller forskare. 

Analysen ger er en tydligare bild av vilka som behöver involveras, informeras eller följas upp under arbetets gång, och vilka som kan bidra till att stärka eller sprida resultaten vidare. 

En metod ni kan använda är en påverkan–intresse-analys. Den hjälper er att identifiera vilka intressenter som är relevanta för projektet eller verksamheten och att bedöma vilka som är viktigast att nå, involvera eller samverka med. 

Utgå gärna från följande frågor: 

Vilka är era intressenter? 
Vilka aktörer är relevanta för projektet eller verksamheten? Det kan till exempel vara drivande aktörer, beslutsfattare, myndigheter, kommunala verksamheter, forskare eller andra som berörs av eller kan påverka arbetet. 

Vilken påverkan har de? 
I vilken grad kan intressenterna påverka den förändring ni vill åstadkomma? Har de beslutsmandat, resurser eller stort inflytande i frågan? 

Vilket intresse har de? 
Hur berörda eller engagerade är intressenterna i frågan? Är deras intresse starkt, eller mer begränsat? 

Utifrån svaren kan ni bedöma vilka intressenter ni bör samarbeta eller samverka med, vilka som främst behöver hållas informerade och vilka som är mindre prioriterade att involvera. 

En metod ni kan använda är en så kallad påverkan–intresse-analys. Den hjälper er att strukturera vilka personer som har intresse av ert projekt eller verksamhet och som är prioriterade att nå. 

I metodhandboken Engagera ditt lokalsamhälle hittar ni praktiska verktyg och metoder för att främja jämställdhet och jämlikhet. Handboken riktar sig till civilsamhälle och kommuner och syftar till att skapa inkluderande och engagerande processer där fler kan delta i samhällsutvecklingen.

Oavsett om ni verkar lokalt eller nationellt är utgångspunkten densamma: utvecklingsarbete blir mer träffsäkert och hållbart när det tar avstamp i befintliga resurser, relationer och förutsättningar. 

För lokala organisationer handlar det ofta om att mobilisera och utveckla det som finns nära målgruppen. För nationella organisationer kan det handla om att stärka, synliggöra och sprida lokala erfarenheter, eller skapa strukturer som möjliggör för lokalt arbete att växa och få genomslag. 

Det innebär att utvecklingsarbete inte bara handlar om organisationer – utan också om att involvera målgruppen och lokalsamhället som aktiva medskapare.  

Reflektionsfrågor: Hur kan ni engagera fler?

Frågor att besvara när ni planerar för projekt eller verksamhet:  

  • Vilka resurser och/eller relationer finns redan nära frågan – lokalt, regionalt eller nationellt och hur kan de bidra i arbetet?  

  • Vilka intressenter berörs – och hur kan de vara med och forma arbetet? 

Exempelvis engagerade och drivande aktörer, beslutsfattare, myndigheter, kommunala verksamheter, forskare som är intressanta för projektet eller verksamheten. 

 

2.6 Problemanalys

Det är viktigt att er ansökan är förankrad kring ett konkret ojämställdhetsproblem. En tydlig problemanalys skapar en gedigen grund för hela projektet eller verksamheten och säkerhetsställer att ni har ringat in både orsakerna och konsekvenserna av det problem som ni planerar att arbeta med.   

Ojämställdhet kan ha orsaker på flera nivåer: individnivå, organisationsnivå och samhällsnivå. Det kan till exempel handla om människors egna erfarenheter och förutsättningar, om hur en verksamhet är organiserad och arbetar, eller om normer och strukturer i samhället. Försök därför att undersöka vad som bidrar till problemet – inte bara vilka konsekvenser som syns hos individer eller målgrupper. En bra problemanalys hjälper er att skilja mellan symptom och bakomliggande orsaker. 

Problemanalysen hjälper er att identifiera konkreta ojämställdhetsproblem och att formulera mål, delmål och aktiviteter för ert projekt eller er verksamhet. Den hjälper er också att koppla problemet till ett eller flera av de jämställdhetspolitiska målen, så att det blir tydligt vilket mål projektet eller verksamheten ska bidra till. Syftet är att definiera vilket problem ni vill bidra till att lösa, varför det uppstår och vilka konsekvenser det får för den målgrupp eller sektor ni arbetar med. 

En metod ni kan använda är en så kallad problem-trädmodell. Den hjälper er att strukturera både orsaker och konsekvenser av det problem som ni vill arbeta med.  

När ni har samlat och sorterat er kunskap i tidigare analyser kan ni gå vidare till att visualisera problemet i ett problemträd: 

  • Formulera ett tydligt huvudproblem (stammen) 

Till exempel: Vi ser en ökning av psykisk ohälsa bland unga tjejer i vår kommun.  

  • Identifiera bakomliggande orsaker (rötterna)  

Till exempel: Tjejer påverkas alls mer av sociala medier och en jämförelsekultur.  

  • Beskriv konsekvenser (grenarna) 

Till exempel: Destruktiva skönhetsideal på sociala medier och andra normer ökar risken för olika självskadebeteenden.   

Genom att visualisera ett huvudproblem, dess orsaker och konsekvenser skapas en tydlig logik som kan ligga till grund för projektets mål och aktiviteter. 

Tips!

Avgränsa problemanalysen till ett konkret ojämställdhetsproblem

Vår erfarenhet är att det ofta är lätt att överskatta hur många problem som är realistiska att arbeta med inom ramen för ett projekt eller en verksamhet. Det händer till exempel att ansökningar omfattar flera olika problem samtidigt, trots att de har olika orsaker och får olika konsekvenser. 

En vanlig fallgrop är att problemet formuleras alltför brett eller på en nivå som är svår att påverka inom den tid och med de resurser som står till förfogande. Det är därför viktigt att ringa in ett problem som både är relevant för målgruppen och möjligt för er att arbeta med under bidragsperioden. 

Vi rekommenderar därför att ni avgränsar problemanalysen till ett konkret ojämställdhetsproblem. Då blir det lättare att formulera mål och aktiviteter som är tydligt kopplade till det problem ni vill bidra till att lösa. 

En sådan avgränsning ökar förutsättningarna för att projektet eller verksamheten ska leda till faktisk förändring inom det område ni arbetar med. 

Senast uppdaterad: 09:16 - 18 augusti 2026