Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet

Enligt det andra jämställdhetspolitiska delmålet ska kvinnor och män ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Inkomstskillnader mellan kvinnor och män ökar

Kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst är betydligt lägre än männens, drygt tjugo procent lägre. Den disponibla inkomsten baseras på inkomster från arbete, bidrag och kapital minus skatter. Sett till inkomst under ett helt liv blir skillnaden 6,3 miljoner kronor.

SCB:s senaste mätningar visar att skillnaden i den disponibla inkomsten för kvinnor och män ökar. De två senaste åren har gapet ökat mer än tidigare. 2022 hade män i åldern 20–64 år i genomsnitt 81 500 kronor mer i disponibel inkomst än kvinnor i samma ålder per år, vilket motsvarar en skillnad på 21 procent. För kvinnor och män över 65 år är gapet närmare 30 procent och uppgår till 99 200 kr. En viktig förklaring till utvecklingen är att inkomster från kapital har ökat mer de senaste åren. Eftersom män i genomsnitt äger mer kapital påverkade det utvecklingen mycket.

Kvinnors lägre inkomster förklaras också av att kvinnor i högre utsträckning står utanför arbetsmarknaden, arbetar deltid och i låglöneyrken. Kvinnor tar också ut mer föräldraledighet, studerar under längre tid och har högre sjukfrånvaro än män.

Fler företag ägs av män

När det gäller näringsverksamhet är jämställdhetsklyftorna många. Män driver företag i större utsträckning än kvinnor. Dessutom uppvisar kvinnors och mäns företagande stora skillnader när det gäller ägande, kapital och företagsformer. 2021 var endast 25 procent av företagare i eget aktiebolag kvinnor och av egenföretagarna var 37 procent kvinnor, visar SCB:s arbetsmarknadsstatistik.

Män äger också aktier och fastigheter i större utsträckning än kvinnor. Det innebär högre kapitalinkomster för män vilket ökar inkomstskillnaderna ytterligare. Kvinnor har ungefär hälften så stora kapitalinkomster som män.

Lägre löner i kvinnodominerade yrken

Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad. 20 procent av alla kvinnor och 17 procent av alla män arbetar inom ett yrke med jämn könsfördelning. De allra flesta arbetar alltså i ett yrke som domineras av det egna könet. För att utjämna könssegregeringen skulle hälften av alla som arbetar behöva byta yrke.

Könssegregeringen har minskat över tid och det beror framför allt på att kvinnor har sökt sig till tidigare mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Män är fortfarande underrepresenterade inom många kvinnodominerade yrken.

Yrken som domineras av kvinnor, till exempel inom vård och omsorg, har i genomsnitt lägre löner och sämre arbetsvillkor än mansdominerade yrken. Kvinnors genomsnittliga månadslön uppgår till 36 200 kr och mäns till 40 200 kr. Det innebär att löneskillnaderna mellan kvinnor och män uppgår till nästan 10 procent och att skillnaden varit oförändrad sedan 2019.

Deltid och obetalt arbete

Var femte kvinna men endast en av tio män arbetar deltid. En viktig orsak till det för både kvinnor och män är att de inte erbjuds heltid. Andra skäl som är vanligare för kvinnor än män är att ta hand om barn, andra familjeskäl och att arbetet är fysiskt eller psykiskt krävande.

Andelen kvinnor som uppger ta hand om barn som skäl för deltidsarbete har minskat de senaste åren, medan andelen deltidsarbetande män som tar hand om barn eller nära anhörig nästan har fördubblats. 

Lägre pensioner för kvinnor

Ojämställda löneskillnader och arbetsvillkor återspeglas också i lägre pensioner. Trots insatser för att minska pensionsgapet mellan kvinnor och män, till exempel bostadstillägg, är skillnaderna stora. Enligt Pensionsmyndigheten uppgår kvinnors genomsnittliga pension till 17 000 kr i månaden och mäns till 24 200 kr. Det innebär att pensionsgapet är 30 procent.

Bland nyblivna pensionärer inom arbetaryrken är männens pension före skatt 4 000 kr högre än arbetarkvinnornas. Kvinnor som har haft ett tjänstemannayrke har i genomsnitt 10 000 kr mindre i pension än tjänstemannamännen. 45 procent av arbetarkvinnornas inkomstpension når inte upp till nivån för garantipension.

De senaste tjugo årens skattereformer har bidragit till ökade inkomstskillnader. När värnskatten avskaffades år 2020 innebar det en större skattesänkning för män än för kvinnor Ett annat exempel är jobbskatteavdragen, som bidraget till inkomstskillnader mellan kvinnor och män.

Svårare för utrikes födda kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning

Ålder, utbildning, yrke, födelseland och funktionsnedsättning är några faktorer som tillsammans med kön påverkar möjligheten till arbete. Det tar längre tid för utrikes födda kvinnor än för utrikes födda män att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå.

De senaste åren har något fler utrikes födda kvinnor kommit i arbete, men det finns dock stora skillnader inom gruppen. Personer med lång utbildning har lättare att få arbete medan kvinnor med låg utbildning och kort arbetslivserfarenhet har svårare att komma i arbete.

Kvinnor med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden än män med funktionsnedsättning, men också jämfört med kvinnor och män i den övriga befolkningen. De är oftare långtidsarbetslösa, arbetar ofrivilligt deltid och upplever negativa attityder i arbetslivet. Kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i gruppen som lever under den relativa fattigdomsgränsen.

Höga priser på mat drabbar kvinnor hårdare

Under 2022 steg priserna kraftigt och inflationen ökade som följd. Inflationen ökade betydligt mer än både löner och pensioner, vilket har lett till att många har fått en kärvare ekonomisk situation.

Erfarenheten från tidigare ekonomiska nedgångar visar att grupper med små ekonomiska marginaler drabbas hårdast. Studier visar att kvinnor tar ett större ansvar för inköp kopplade till hushållet, så som mat och kläder till barn. I takt med att priserna ökar på livsmedel drabbas kvinnors ekonomi hårdare, särskilt ensamstående kvinnor med barn och äldre kvinnor med låga pensioner, som har minst möjligheter att prioritera om sina utgifter drabbas hårt.

Vilka utmaningar finns för en jämställd ekonomi?

Kvinnor och män ska ha lika möjligheter till ekonomisk självständighet. Kvinnor och män ska kunna försörja sig själva och eventuella barn och ses som individuellt ansvariga för sin försörjning.

Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram några viktiga områden för att nå ekonomisk jämställdhet:

• Motverka den könssegregerade arbetsmarknaden.
• Höja status och löner inom kvinnodominerade yrken.
• Förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö inom kvinnodominerade yrken.
• Föra ett aktivt arbete mot sexuella trakasserier och diskriminering i arbetslivet.
• Ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet vid utformandet av insatser och reformer.
• Analysera reformer som är till synes könsneutrala, men som påverkar jämställdheten negativt, till exempel skatte- och pensionssystemet.
  
  

En film om ekonomisk jämställdhet

Filmen är publicerad 2021 och ingår i vår webbutbildning om jämställdhetsintegrering.

Vill du veta mer om jämställd ekonomi?

Rapporter från Jämställdhetsmyndigheten:

• Jämställdhetsarbetet tappar styrfart - Resultatrapporten 2024
• Ojämna insatser för jämställdheten (2023)
• Så ska fler välja jobb i välfärden - förslag för att motverka könsbundna studie- och yrkesval (2023)
• Analys av den könssegregerade arbetsmarknaden - förutsättningar för en bredare rekryteringsbas till välfärden (2023)
• Breddad rekrytering i välfärden - lokala och regionala förutsättningar och strategier för att motverka könsbundna yrkesval (2023)
• Likvärdiga yrken - likvärdiga kollektivavtal? En jämförelse av kollektivavtal inom kvinno- och mansdominerade yrken (2023)
• Kunskapsunderlag om frågor som rör skatter och jämställdhet 2023
• Mellan tillit och misstro -  utrikes födda kvinnor om sina behov och hinder i relation till arbetsmarknadsetablering (2023)
• Analys i korthet: Fler kvinnor än män känner sig diskriminerade i arbetslivet på grund av kön
• Ekonomisk jämställdhet - en uppföljning av senare års utveckling av det jämställdhetspolitiska delmålet (2022)
• Ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning (2019)

Övrigt material:

• Inkomster för personer i Sverige, SCB (2024)
• SOU 2022:4. Minska gapet. Åtgärder för jämställda livsinkomster
• Statistik om ekonomisk jämställdhet, SCB (2020)