Delmål 1: Jämn fördelning av makt och inflytande

En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män innebär att beslutsfattande positioner i samhället präglas av en jämn könsfördelning, men också att kvinnor och män har samma förutsättningar att påverka beslutsfattandet.

En bit kvar till jämställd representation på lokal nivå

Sveriges riksdag har en relativt jämn könsfördelning. Efter riksdagsvalen 2018 och 2022 bestod riksdagen av 46 procent kvinnor. Även fördelningen mellan kvinnliga och manliga ledamöter inom landets regionfullmäktige är jämnt fördelad. Efter valen både 2018 och 2022 var 49 procent av de förtroendevalda inom landets regionfullmäktige kvinnor och 51 procent män. 

På kommunal nivå har representationen av kvinnor däremot stagnerat på en lägre nivå än i riksdagen och regionfullmäktige. Under de senaste 25 åren har kvinnor utgjort ungefär 40 procent av de förtroendevalda. Variationen mellan kommuner är stor. I 97 av landets kommuner utgör män 60 procent eller mer av de förtroendevalda efter valet 2022. Motsvarande förhållande, där kvinnor utgör 60 procent eller mer av kommunfullmäktige, finns i en kommun

Valdeltagandet har varit jämnt fördelat mellan kvinnor och män under en lång tid. I riksdagsvalet 2022 röstade 85 procent av kvinnorna och 84 procent av männen. Däremot syns könsskillnader i både yngre och äldre grupper. Upp till 45 års ålder röstar fler kvinnor än män, medan det motsatta gäller efter 75 års ålder, då fler män än kvinnor deltar i val.  

Könsskillnader vad gäller hot och hat mot politiker

Delmålet en jämn fördelning av makt och inflytande handlar inte enbart om att räkna huvuden. Det är också viktigt att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet inom samhällets alla sektorer.

Kränkningar, hat och hot mot politiker är ett allvarligt och ökande problem i Sverige. Vanligast är att kränkningar förekommer i sociala medier.

Utsattheten ser olika ut för kvinnor och män. Unga kvinnor, kvinnor högt upp i hierarkin med hög synlighet samt kvinnor med etnisk minoritetsbakgrund är särskilt drabbade. De kränkningar som riktas mot kvinnor tar sig också ofta en annan karaktär än de som riktas mot män.

Kvinnor får ta emot mer personliga kränkningar som handlar om deras kön, sexualitet och utseende och som ifrågasätter deras intellektuella kapacitet och kompetens som politiker. Män blir oftast blir attackerade för sin politik. Personer som driver vissa typer av frågor, som till exempel jämställdhet och mäns våld mot kvinnor är också särskilt utsatta.

Studier visar att unga kvinnor i högre utsträckning är benägna att dra sig tillbaka från politiska uppdrag och arenor för offentlig debatt efter att ha utsatts för kränkningar och trakasserier. Hot, hat och trakasserier mot politiker tenderar på så vis att drabba redan underrepresenterade grupper hårdast.

Fler män på ledande positioner i näringslivet

Inom privata företag, akademin och organisationer är mansdominansen på ledande poster stor. I de stora börsbolagens ledning finns få kvinnor. Nio av tio ordföranden och verkställande direktörer i dessa bolag är män. Män är också överrepresenterade som chefer inom branscher traditionellt kodade som manliga.

Andelen kvinnor i bolagsstyrelser ökar, men långsamt. 2023 utgjorde kvinnor 36 procent ledamöterna i privata bolagsstyrelser och 10 procent av styrelseordföranden. Det är en ökning med två procentenheter vardera sedan 2017. I statligt ägda bolag utgör kvinnor en betydligt större andel. 2023 utgjorde kvinnor 51 procent av styrelseledamöterna och 45 procent av styrelseordförandena i dessa bolag.

Trots att kvinnors representation i bolagsstyrelser ökar har kvinnor och män fortsatt att olika roller i styrelsearbetet. Kvinnor har oftare stabsroller, medan deras andel i ledande linjepositioner inte har ökat. Kvinnor är också underrepresenterade i bolagens ledningsgrupper. 

Två av tre professorer är män

I universitet och högskolor är det fortsatt mansdominans i den akademiska toppen, men kvinnors andel har ökat över tid. Regeringens målsättning sedan 1997 är att hälften av de professorer som nyrekryteras ska vara kvinnor år 2030.

År 2013 var drygt 24 procent av alla landets professorer kvinnor vilket på tio år ökat till strax under 32 procent år 2023. Skillnaderna är fortsatt stora mellan olika ämnesområden. År 2022 var andelen kvinnor bland professorerna som högst inom humaniora och konst samt samhällsvetenskap, medan den var som lägst inom naturvetenskap och teknik. 

Vilka utmaningar finns för jämställd makt och inflytande?

Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram några utvecklingsområden för att delmålet en jämn fördelning av makt och inflytande ska kunna nås:

• Den del av målet som rör en jämn fördelning behöver konkretiseras. Inom statsförvaltningen och för statliga bolag har regeringen satt upp tydliga mål om andel kvinnor och män på beslutsfattande positioner och tidsramar för när målen ska nås – vilket gett resultat.
• Unga är en viktig målgrupp för jämställdhetspolitiken. Det gäller både skillnader i unga kvinnors och mäns attityder till jämställdhetsfrågor, men också unga kvinnors utsatthet och avhopp inom politiken.

En film om jämn fördelning av makt och inflytande

Filmen är publicerad 2021 och ingår i vår webbutbildning om jämställdhetsintegrering.

Vill du veta mer om makt och inflytande?

Jämställdhetsmyndigheten:

• Jämställdhetsarbetet tappar styrfart - Resultatrapporten 2024
• Ojämna insatser för jämställdheten (2023)
• Forskningsöversikt om politikens digitalisering ur ett jämställdhetsperspektiv (2023)
• Med siktet inställt på 2025 (2023)
• Ett sekel av rösträtt och valbarhet. En uppföljning det jämställdhetspolitiska delmålet en jämn fördelning av makt och inflytande (2021)
• Håll i, håll ut och växla upp, rapport med analys av bland annat delmål 1 (2021)
• Kvinnor och män i lokal demokrati (2021)
• Kvinnor har det tuffare än män inom politiken, analys i korthet från Jämställdhetsmyndigheten (2019)
• Världens mest jämställda land? Kvinnors rättigheter 1995-2020.

Statliga utredningar i urval:

• Varannan damernas: slutbetänkande från Utredningen om kvinnorepresentation
• Jämställdhetsutredningen Mål och myndighet - En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Rapporter från andra myndigheter och organisationer:

• Kvinnor och män i politiken, Sveriges kommuner och regioner (2022)
• Demokratins representanter – en studie av representativitet, delaktighet och syn på uppdraget, SCB
• Folkvaldas villkor i kommunfullmäktige – en studie om representativitet, avhopp och synen på uppdraget, SCB
• Hot och hat bland ideella föreningar, MUCF
• Hur jämställt är det i högskolan? Vetenskapsrådet
• Nordic research on gender equality in academic careers: a literature review
• Kartläggning om jämställdheten i det samiska samhället, Sametinget
• Räkna med kvinnor, Global Media Monitoring Project 2020 Nationell rapport Sverige, Göteborgs universitet
• Mycket gjort, mest kvar, Allbright
• Betalar kvinnor ett högre pris för makten? Hot och våld mot svenska politiker, SNS Sandra Håkansson

Europeiska och internationella rapporter:

• Women at the Top of the European Commission – Drivers and Barriers, SIEPS
• Gender mainstreaming in the European Commission, SIEPS
• Quotas can turbocharge progress on gender balance in politics and business, EIGE
• Sexism, harassment and violence against women in parliaments in Europe, Inter-Parliamentary Union
• COVID-19 and women’s leadership: From an effective response to building back better, UN Women, Europe and Central Asia
• Women’s representation in local government: A global analysis, UN Women